En överlåtelsebegränsning är en bestämmelse för att begränsa rätten att överlåta aktier. Anledningarna för att ta in en överlåtelsebegränsning i bolagsordningen eller i ett avtal kan vara nog så varierande. Det som är gemensamt är dock en vilja att kunna begränsa kretsen av aktieägare. Viljan kan bero på att det rör sig om ett familjeföretag som har gått från generation till generation eller en vilja att utesluta konkurrenter från att få en för stor insyn i bolagets företagshemligheter.
Utgångspunkten i bolagsrätten är dock den motsatta - aktier ska kunna överlåtas och förvärvas fritt. Detta innebär att en aktie inte måste vara knuten till en specifik aktieägare under hela bolagets livslängd. Det krävs dessutom inte bolagets eller andra aktieägares samtycke för att aktien ska överlåtas eller förvärvas. Det sägs att principen om aktiers fria överlåtbarhet också utgör ett minoritetsskydd. Om en aktieägare som äger ett litet antal aktier anser att innehavet inte skapar tillräckligt med vinst så kan han eller hon helt enkelt sälja av sina aktier.
Med överlåtelse menas att äganderätten övergår från en person till en annan genom köp, byte eller gåva. Det är möjligt att inskränka principen om aktiens fria överlåtbarhet genom olika slags överlåtelsebegränsningar. Inskränkningen kan man göra genom ett förbehåll i bolagsordningen eller genom ett avtal mellan aktieägare; ett s.k. aktieägaravtal. Om bolaget väljer att ta in ett förbehåll i bolagsordningen kan detta göras genom olika slags förbehåll:
Samtyckesförbehåll,
Förköpsförbehåll, eller,
Hembudsförbehåll.
Den bästa tidpunkten att ta in en överlåtelsebegränsning är redan vid uppstartandet av bolaget. Särskilt om överlåtelsebegränsningen finns i bolagsordningen skapas det en öppenhet mot externa parter då bolagsordningen är en offentlig handling. Genom att de vet under vilka förhållanden de kan bli aktieägare i bolaget skapas det också ett förtroende för bolaget genom deras konsekventa handlande.