Att ett aktiebolag likvideras innebär att bolaget löses upp. Verksamheten avvecklas stegvis, bolagets tillgångar säljs så att bolaget får in pengar och bolagets skulder betalas. När bolaget likvideras så görs detta av en eller flera likvidatorer. Till dess att en likvidator är utsedd för bolaget kvarstår styrelsen och verkställande direktören som bolagets ansikte utåt. När likvidatorn är utsedd är det istället han eller hon som blir företrädare för bolaget och som handlar på bolagets vägnar. Om det är en domstol som beslutar om ett aktiebolags likvidation så är det också domstolen som ska utse en likvidator. Om det istället är Bolagsverket som beslutar om likvidation så är det Bolagsverket som utser en eller flera likvidatorer. Likaså gäller att Bolagsverket utser likvidator när det låter registrera ett beslut som gäller likvidation.
Det görs en åtskillnad mellan en frivillig likvidation och en tvångslikvidation. En tvångslikvidation kan bli aktuell när aktieägarminoriteten gör gällande majoritetsmissbruk. Som exempel kan nämnas att en aktieägare med ett stort inflytande i bolaget missbrukar detta inflytande och uppsåtligen medverkar till en överträdelse av lag, lämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. En annan situation som aktualiserar en tvångslikvidation är då det råder kapitalbrist i bolaget. Styrelsen har en skyldighet att vidta vissa åtgärder när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om dessa åtgärder inte vidtas så kan domstol besluta om en tvångslikvidation och utse en likvidator för att upplösa bolaget.
Den frivilliga likvidationen är, som namnet antyder, ett beslut som bolaget tar på frivillig basis. Det är bolagsstämman, det vill säga bolagets aktieägare, som beslutar om bolaget ska träda i likvidation. Det krävs att ett beslut om likvidation biträds av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna, det vill säga enkel majoritet. Om det blir lika röstetal, så är det bolagsstämmans ordförande som har utslagsrösten. Det är möjligt att avvika från denna röstmajoritet genom en bestämmelse i bolagsordningen.
Till grund för beslutet om frivillig likvidation finns ett förslag, som normalt styrelsen upprättar. Om det är någon annan som föreslår en likvidation så är det vederbörande som också upprättar förslaget. Ett antal uppgifter måste finnas med för att bolagsstämman ska ges möjligheten att ta ett välavvägt beslut:
Förslaget ska ange varför bolaget föreslås träda i likvidation och vilka andra vägar det finns att gå om bolaget inte likvideras.
Förslaget ska ange från vilken dag beslutet om likvidation ska gälla.
Förslaget ska ange hur lång tid skiftet av bolaget beräknas ta samt skifteslikvidens beräknade storlek.
Slutligen så ska förslaget, i förekommande fall, ange vem som föreslås till likvidator.
Sedan förslaget har upprättats ska det utgå en kallelse till bolagsstämma där beslutet ska tas. I kallelsen ska förslagets huvudsakliga innehåll återges. Förutom att information om en eventuell likvidation ska finnas i kallelsen så ska förslaget hållas tillgängligt för aktieägare under minst två veckor innan bolagsstämman. Det finns även en möjlighet för aktieägare att begära kopior på förslaget och få dessa hemskickade till sig. När beslut om likvidation har tagits så ska man i beslutet ange från vilken dag beslutet om likvidation ska gälla samt, i förekommande fall, vem som föreslås vara likvidator för bolaget. Beslutet om likvidation kan börja gälla omedelbart, eller från och med den senare dag som bolagsstämman bestämmer, och dagen för detta ska klart framgå av bolagsstämmans beslut om likvidation. Hade det varit en fråga om tvångslikvidation så hade beslutet börjat gälla omedelbart. När nödvändiga uppgifter finns med i beslutet om likvidation så ska det genast registreras i aktiebolagsregistret.