Svensk aktiebolagsrätt bygger på en hierarkisk maktordning där bolagsstämman (aktieägarna) har den största makten. Bolagsstämman har möjlighet att lämna bindande direktiv till styrelsen som befinner sig lägre ned i hierarkin. Under styrelsen finner vi den verkställande direktören. Styrelsens huvuduppgifter består i förvaltningen av bolagets angelägenheter och ansvar för bolagets organisation. Styrelsen har en skyldighet att regelbundet bedöma bolagets ekonomiska situation. Vad gäller organisationen så har styrelsen en skyldighet att utforma den så att bokföringen och bolagets ekonomiska förhållanden hanteras och kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Vad avser bokföringen har styrelsen ett sekundärt ansvar.
Varje aktiebolag måste ha en styrelse med minst en styrelseledamot. I publika bolag ska det finnas minst tre styrelseledamöter, dessutom måste publika bolag ha en verkställande direktör (VD). I privata bolag räcker det att det finns en styrelseledamot men i det fallet måste också en styrelsesuppleant utses. Det ska annars följa av bolagets bolagsordning hur många styrelseledamöter ett bolag ska ha; detta kan anges i form av minsta och högsta antal för att uppnå högre större flexibilitet. Detsamma gäller angivandet av antalet suppleanter. Det ska noteras att reglerna för en styrelseledamot i hög utsträckning även gäller för styrelsesuppleanten men att styrelsesuppleanten inte bär något ansvar förrän han eller hon träder in i en ordinarie styrelsepost.
Styrelsen väljs av bolagsstämman. Man kan dock ta med i bolagsordningen att en eller flera styrelseledamöter ska kunna utses på annat sätt. Däremot kan man inte delegera ansvaret till styrelsen eller en styrelseledamot att utse styrelseledamöter. I ett publikt bolag är kraven på att styrelsen ska väljas av bolagsstämman lite strängare. Där ska mer än hälften av styrelseledamöterna utses av bolagsstämman. Eftersom styrelsen har en mycket god insyn i bolagets verksamhet avser man, genom denna regel, se till att bolagsstämman kan välja ledamöter som är villiga att tillvarata deras och bolagets intressen.
I lagen finns det ett bosättningskrav för styrelseledamöter; minst hälften av styrelseledamöterna ska vara bosatta inom EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet). Om det är ett särskilt fall så är det däremot möjligt för Bolagsverket att, vid registrering, tillåta en annan bosättningssituation.
Vidare finns det ett formellt hinder för en juridisk person att vara styrelseledamot. Därför kan till exempel ett moderbolag inte sitta i styrelsen för sitt dotterbolag. Det ska nämnas att det i andra länder är tillåtet med juridiska personer i styrelsen, ett exempel på detta är Frankrike. Likaså kan en underårig, den som är försatt i konkurs eller den som har en förvaltare inte vara en styrelseledamot.
Styrelsens mandatperiod löper normalt på ett år. Det är möjligt att i bolagsordningen stadga en längre mandatperiod men mandatperioden får vara högst fyra år. En styrelseledamots mandat kan upphöra i förtid om denne entledigas (avskedas). Det är den som har utsett honom som kan entlediga honom; är det bolagsstämman som har utsett styrelseledamoten i fråga är det också bolagsstämman som kan begära att han lämnar sin styrelsepost. Det är också möjligt för styrelseledamoten att själv avgå. Man bör dock hålla i åtanke att en styrelseledamot inte är i ett anställningsförhållande gentemot bolaget, snarare ett uppdragsförhållande. Något anställningsskydd finns således inte. För att förmå en styrelseledamot att avgå från sitt uppdrag i förtid behövs det i svensk aktiebolagsrätt ingen motivering. Det är med andra relativt lätt att entlediga styrelseledamöter.