Med emission avses i det här sammanhanget en utgivning av teckningsoptioner. Emission leder kanske tankarna snarare till en nyemission av aktier, vilket nog är vanligare än emission av teckningsoptioner. En teckningsoption är en utfästelse som har gjorts av ett aktiebolag om rätt att teckna nya aktier i bolaget mot betalning i pengar. Detta ger då innehavaren av teckningsoptionen en rätt att vid viss tidpunkt teckna (köpa) nya aktier i bolaget. En emission av teckningsoptioner är då ett aktiebolag ger ut sådana rättigheter.
Det finns en viktig regel om företrädesrätt vid emission av teckningsoptioner. Den ger befintliga aktieägare rätt att med företräde, d.v.s. före någon annan, köpa teckningsoptioner i förhållande till det antal aktier de redan äger. Det skall noteras att det är möjligt att frångå denna företrädesrätt genom en bestämmelse i bolagsordningen, emissionsbeslutet eller om det är bestämt att teckningsoptionerna skall betalas med så kallad apportegendom. Med apportegendom menas egendom (d.v.s. inte pengar) som är eller kan antas komma till nytta i bolagets verksamhet. Om bestämmelsen finns i emissionsbeslut, så är det bolagsstämman som slutligen har tagit beslutet. För att beslutet skall vara giltigt uppställer lagen ett majoritetskrav. För att företrädesrätten inte skall gälla, krävs att bolagsstämman har röstat igenom förslaget med minst två tredjedelar av såväl de angivna rösterna som de aktier som är företrädda vid den stämma där beslutet togs. Det är alltså så kallad kvalificerad majoritet som krävs.
Emissionsbeslutet ligger till grund för genomförandet av emissionen. Första steget till ett emissionsbeslut är upprättandet av ett förslag. Det är detta förslag som bolagsstämman baserar sitt beslut på. Det är alltså bolagsstämman, d.v.s. aktieägarna, som tar det slutliga beslutet om en emission av teckningsoptioner skall genomföras. Förslaget upprättas normalt av bolagets styrelse, men ett förslag kan även väckas av någon annan och då är det den som skall upprätta förslaget. Det finns vissa krav på vad ett förslag skall innehålla. Bland annat skall följande finnas med:
Det antal teckningsoptioner som skall ges ut. Förslaget behöver inte ange ett exakt antal, utan det är möjligt att skriva högsta eller lägsta antal teckningsoptioner.
Den rätt att teckna teckningsoptioner som aktieägarna eller någon annan skall ha. Det är här som företrädesrätten kan bli aktuell.
Den tidsram som skall gälla för teckningen av teckningsoptioner. Ofta vill bolagen kunna avsluta en emission relativt snabbt, men behöver ta i beaktande hur lång tid det kan ta att få samtliga optioner tecknade.
Hur bolaget skall fördela de teckningsoptioner som inte blir tecknade, vilka man ska rikta sig till och så vidare.
Om teckningsoptionerna skall ges ut mot betalning.
Efter det att ett beslut har tagits av bolagsstämman har styrelsen en skyldighet att inom sex månader låta registrera detta beslut. Registreringen skall göras i aktieregistret. Någon registrering behöver däremot inte göras om beslutet har slutat att gälla. Detta kan bli fallet till exempel när bolaget inte får så bra gensvar på emissionen. Om det står i emissionsbeslutet att ett visst antal teckningsoptioner måste tecknas, och så inte sker inom den utsatta teckningstiden, så slutar emissionsbeslutet att gälla och då behöver beslutet inte heller registreras.