Börsbolags informationsskyldighet


Med börsbolag åsyftas i allmänhet sådana bolag som är noterade på en reglerad marknad. I Sverige finns två stycken reglerade marknader som drivs av en börs; OMX Nordic Exchange Stockholm AB (oftast kallad ”Stockholmsbörsen” eller ”OMX”) samt Nordic Growth Market (”NGM Equity”). Vid sidan om dessa två finns Burgundy AB, som även den är en reglerad marknad. Med begreppet ”reglerad marknad” avses ett gränsöverskridande system inom EES-området som sammanför köpare och säljare av finansiella instrument, där handeln är reglerad av ett objektivt regelverk och där affärerna leder till avslut. Vid sidan om dessa två reglerade marknader finns även några handelsplattformar. En handelsplattform kan även betecknas som börs, i den mening att det rör sig om en marknadsplats för finansiella instrument och benämns som MTFer (”Multi Trading Facility”). I Sverige finns handelsplattformarna AktieTorget, som drivs av Stockholmsbörsen, Burgundy MTF, Nordic MTF och NASDAQ OMX First North. Benämningen ”börsbolag” i strikt mening omfattar endast bolag som handlas på de reglerade marknaderna, medan begreppet i en vidare mening även omfattar handelsplattformarna.

Bolag vars aktier handlas på en marknadsplats omfattas av diverse krav och restriktioner. När bolagen noteras undertecknar de så kallade ”noteringsavtal” genom vilka bolagen underkastar sig börsens regelverk, vilket i sin tur lever upp till de krav lagstiftaren ställer på börshandeln. Några av de mest centrala reglerna rör informationsgivningen från bolaget. Dessa regler är i all väsentlighet de samma för Stockholmsbörsen som handelsplattformarna och därför är det möjligt att i stort redogöra för vilka regler som gäller för bolag vars aktier handlas på en marknadsplats. Det bör emellertid nämnas att kraven på bolag på reglerade marknader är striktare. För handelsplattformar finns mer generella krav att det ska finnas god genomlysning och informationen lämnas allmänheten snabbt, smidigt och korrekt.

Huvudprincipen är att informationen som bolaget ger ut ska vara symmetrisk. Med detta menas att samtliga aktieägare ska få tillgång till samma information samtidigt. Detta innebär naturligtvis inte att varje ägare de facto tar del av informationen. Syftet med regeln är att alla aktieägare ska delges informationen samtidigt, på villkor som gör det möjligt för dem att få informationen. Detta krav uppfylls i regel genom att bolaget lämnar ut informationen genom ett pressmeddelande i en större lokal eller nationell tidning där bolaget har sitt säte samt avger ett pressmeddelande. Om bolaget inte lämnar ut informationen symmetriskt, och informationen kan komma att väsentligt påverka kursen, kan börsen vidta sanktioner. Den första reaktionen brukar vara att handeln i aktien stoppas, ett så kallat ”handelsstopp”, tills dess att bolaget uppfyllt kraven på informationsgivning. Ett exempel på detta var när ett börsbolags VD i en intervju med en amerikansk tv-kanal i november 2011 yttrade sig om bolagets målsättning för den amerikanska marknaden. Stockholmsbörsen ansåg att informationen var kurspåverkande och att den inte gjorts tillgänglig för aktieägarna i Sverige på ett sätt som överensstämde med reglerna, varför ett handelsstopp infördes. Det aktuella bolaget var sedan tvunget att på sin hemsida och via pressmeddelande delge samma information som i intervjun.

Bolaget har vidare en skyldighet att så snart som möjligt offentliggöra information om beslut eller andra händelser och omständigheter som är av kurspåverkande natur. Med kurspåverkande information åsyftas sådan information som är av ”icke oväsentlig” betydelse. Detta medför relativt ganska lågt ställda krav på kvaliteten av informationen, beroende på bolagets storlek. Informationen som bolaget lämnar ska vara korrekt, relevant, tydlig, icke vilseledande och offentliggöras så snart som möjligt om inga särskilda omständigheter föreligger som talar mot ett offentliggörande.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar