Förtäckt vinstutdelning


Aktiebolagets ägare beslutar på bolagsstämman om eventuell utdelning av bolagets vinst. Ägarna kan själva bestämma om vinsten antingen skall stanna kvar i bolaget, satsas i olika investeringar eller delas ut till ägarna i form av vinstutdelning. Vinstutdelning ingår i det vidare begreppet värdeöverföring. En värdeöverföring är en transaktion som leder till att förmögenhet fråntas bolaget. När beslut om vinstutdelning fattas genom stämmobeslut betecknas det som en öppen utdelning. Då beslut om utdelning inte har fattats på bolagsstämman enligt de formaliteter som föreskrivs i lagen brukar man tala om förtäckt utdelning. Vidare gäller att för att en transaktion skall räknas som värdeöverföring måste det vara fråga om att bolaget avstår från förmögenhet utan att kräva något i utbyte. Det utgås från att vinstutdelning sker öppet men en förtäckt vinstutdelning kan genomföras om alla aktieägare är överens och så länge bolagets bundna kapital är täckt med motsvarande förmögenhet, d.v.s. det får ej uppkomma en brist i det redovisade bundna kapitalet genom värdeöverföringen. Vid vinstutdelning är det vidare endast bolagets egna fria kapital som kan delas ut.

Vilka transaktioner kan vara en förtäckt vinstutdelning?

Karakteristiskt för en förtäckt värdeöverföring är att den ingår i ett ensidigt avtal mellan bolaget och aktieägare. Det utmärkande är att aktieägaren får en förmån av bolaget utan att själv behöva prestera. Denna förmån består av pengar eller något annat förmögenhetsvärde. Man kan dela in de olika sorters avtalen i två grupper. Grupp ett består av avtal som innebär att bolaget skänker pengar och grupp två innebär att bolaget skänker ett föremål, det kan vara fråga om både fast och lös egendom. Typexemplet på när bolaget presterar pengar utan fullt vederlag är när en gåva, i form av pengar, ges till en aktieägare. Detta är tydligen en värdeöverföring. Har en motprestation utgått är det dock inte fråga om en värdeöverföring. Om istället ett övervärde betalats av bolaget vid köpeavtal kan en delvis förtäckt vinstutdelning föreligga. Så är fallet om bolaget betalar ett pris som är högt över marknadsvärdet. Om bolaget vidare lånar ut pengar till en aktieägare som inte har förmågan att återbetala lånet är detta att betrakta som en värdeöverföring och således förtäckt vinstutdelning. Även när bolagen går i borgen för en aktieägare är detta att betrakta som en förtäckt vinstutdelning. Under grupp två, d.v.s. sådana avtal då bolaget presterar utan fullt vederlag, hör avtal där bolaget säljer något till underpris. I sådana fall föreligger en förtäckt vinstutdelning. Om bolaget ställer pant för en aktieägares räkning innebär detta en förtäckt vinstutdelning om aktieägaren inte har förmågan att återbetala lånet som panten är säkerhet för.

Kännetecknande för en förtäckt vinstutdelning

Först och främst måste bestämmas om en transaktion har lett till en minskning av bolagets förmögenhet. För att bedöma detta skall man inte se till de värden som bokförs utan istället till transaktionens verkliga värde. En överföring som sker helt eller delvis utan motprestation kan räknas som en förtäckt vinstutdelning. Dock krävs också att man kan visa att bolaget har haft för avsikt att företa en gåvohandling, d.v.s. att bolaget inte räknar med någon motprestation. Man brukar sammanfattningsvis säga att en handling som inte har affärsmässig karaktär är en förtäckt värdeöverföring. Dock är det viktigt att uppmärksamma att det är skillnad mellan en förtäckt värdeöverföring och oavsiktlig förlust. Vidare kan det finnas fall då dotterbolag företar en handling till förmån för moderbolaget utan att denna handling skall anses vara en gåvohandling eftersom en sådan handling kan ha affärsmässig karaktär.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar