Aktier


Utgångspunkten är att alla aktier har lika rätt i bolaget. Att aktierna har lika rätt innebär att varje aktie har en röst. Det är den princip som förespråkas på EU-nivå och Sverige har, från att tillåtit mycket höga skillnader i värde, rört sig mot denna princip alltmer. Om bolaget väljer att ge aktierna olika rätt skall detta tas med i bolagsordningen. Olikheten kan ta sig uttryck i olika röstvärden mellan aktier och andelar i bolagets tillgångar och vinst. Det skall dock nämnas att det inte finns någon begränsning i lagstiftningen om hur många olika aktieslag ett bolag får ha. Däremot kan inget aktieslag berövas rätten att delta i bolagsstämman eller klandra ett beslut som har tagits där.

Vad gäller skillnader i röstvärden kan aktierna delas upp i två olika slag, ofta benämns dessa A-aktier och B-aktier. Då föreskriver man till exempel att varje A-aktie ska ha en rätt på två röster och varje B-aktie skall motsvara en röst eller t.o.m bara en halv röst. I princip har bolaget frihet att bestämma vilket förhållande de olika aktieslagen skall ha sinsemellan. Det är däremot förbjudet med en skillnad på mer än tio röster mellan A- och B-aktier. Om B-aktien är värd en röst får alltså en A-aktie inte vara starkare än tio röster. Förhållandet är då ett till tio (1:10). Det finns också en möjlighet att ge vissa aktier ett starkare röstvärde i vissa situationer. Till exempel kan det finnas preferensaktier med större rösträtt vid röstning om vinstutdelning. Anledningen till att man i Sverige har valt att behålla rätten till olika röstvärde är att till exempel familjeföretag skall kunna drivas av ett mindre antal aktieägare utan att dessa för den skull har den största andelen i företaget. Möjligheten att söka utomstående investerare och samtidigt behålla makten blir större. Dessutom har det funnits ett behov för bolag att kunna erbjuda ett slags säkerhet när man har försökt att få in mer pengar till bolaget.

Sedan finns det aktier som har olika rätt till bolagets tillgångar och vinster. De aktier som har företräde framför andra kallas för preferensaktier medan resten benämns stamaktier. Företrädet tar sig ofta uttryck vid vinstutdelning där preferensaktier har rätt till en viss procent i utdelning innan stamaktier får ut någon del. Ett annat företräde är att preferensaktier, vid en upplösning av bolaget, har rätt att få ut aktiernas kvotvärde före innehavarna av stamaktier.

Det är möjligt att föreskriva i bolagsordningen att en aktie får omvandlas från ett slag till ett annat. Detta kallas för ett omvandlingsförbehåll. Bolaget behöver också ta med i bolagsordningen de närmare reglerna för hur en aktie skall omvandlas. Det kan röra sig om att ett visst förhållande skall inträda innan en omvandling medges eller att omvandling kan ske när aktieägare begär det. Det är upp till bolaget att bestämma detta. När en omvandling har gjorts måste detta anmälas för registrering i aktiebolagsregistret. En omvandling blir giltig först när den har registrerats i aktiebolagsregistret samt antecknats i aktieboken eller i avstämningsregistret när bolaget är ett avstämningsbolag.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar