Revisorns rapportering


I de allra flesta aktiebolag skall en revisor finnas. Revisorn fungerar som ett kontrollerande bolagsorgan vars främsta uppgift är att kontrollera bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Vidare ställs höga krav på revisorns kompetens, erfarenhet och oberoende gentemot bolaget. I denna artikel skall redogöras för hur resultaten av revisorns arbete skall behandlas, d.v.s. hur rapportering skall ske.

Revisorns tystnadsplikt och upplysningsskyldighet

En revisor har stora anledningar att vara försiktig när det gäller uttalanden om ett aktiebolag. För det första kan en oförsiktig revisor drabbas av skadestånd om revisorn yttrar sig om sådant han inte borde yttra sig om. Vidare anses det inte höra till revisorns arbetsuppgifter att tala å bolagets vägnar. Härav kan konstateras att revisorn har en skyldighet att iaktta sekretess gällande sitt uppdrag. Dock skall revisorn rapportera resultatet av sitt arbete till aktieägarna på bolagsstämman, d.v.s. det forum där aktieägarna träffas och tillsammans fattar olika beslut. Revisorn har dessutom rätt att kräva information av olika slag av styrelsen och VD men underkastas tystnadsplikt gentemot enskilda aktieägare och utomstående. Dock omfattar ovannämnd tystnadsplikt endast sådan information som kan vara till skada för bolaget. Tystnadsplikten gentemot en enskild aktieägare motiveras av att det är bolaget som har gett revisorn uppdraget och därför är det endast bolagsstämman som skall kunna kräva att få information av revisorn. Bolagsstämman kan dock inte kräva att få sådan information som skulle kunna vara till väsentlig skada för bolaget. Vad som räknas som väsentlig skada varierar från fall till fall och är en svår bedömning som revisorn måste göra. Vidare är revisorn skyldig att lämna information till ny revisor, särskild granskare, eventuell konkursförvaltare, lekmannarevisor samt förundersökningsledare om förundersökning i brottmål pågår.

Ordinär rapportering

Även om revisorn måste iaktta tystnadsplikt skall revisorn inte vara passiv vid missförhållanden inom bolaget och fusk med redovisningen. Det finns därför ett antal lagregler som förpliktigar revisorn att påtala sådana missförhållanden i skriftliga rapporter. Inom aktiebolagsrätten brukar dessa rapporter delas in i ordinära och extraordinära rapporter. Den årliga revisionsberättelsen är ett exempel på en ordinär skriftlig rapport. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalanden om vad revisorn har upptäckt vid kontrollen av bolagets årsredovisning. Revisionsberättelsen skall vidare lämnas till bolagsstämman vid årsstämman och utgår från följande tre huvudfrågor;
1. Bolagets redovisning
2. Ledningsorganens förvaltning
3. Bolagets uppbörd av skatter och avgifter

Den viktigaste frågan i revisionsberättelsen är huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn skall därför uttala huruvida årsredovisningen upprättats på det sätt som föreskrivs i lag. Dessutom skall revisorn lämna olika upplysningar som kan ha betydelse för aktieägarna. Revisionsberättelsen har vidare både betydelse för eventuellt skadeståndsansvar för styrelse och VD samt för revisorn själv. Revisorn kan nämligen bli skadeståndsskyldig om revisorn har varit försumlig vid utförande av sitt uppdrag.

Extraordinär rapportering

Normalt lämnar en revisor synpunkter gällande missförhållanden som har skett inom vad som omfattas av revisorsuppdraget i ett informellt muntligt eller skriftligt påpekande till VD eller styrelsen. Vanligtvis tar givetvis ledningen till sig dessa synpunkter och rättar sig efter dem. Dock kan det i vissa fall krävas en anmärkning i revisionsberättelsen. Det är aktuellt främst vid allvarliga problem som inte rättats och som rör någon av de tre huvudfrågor revisionsberättelsen utgår från. Vill revisorn gå en annan väg finns två olika sorters extraordinära rapporter: rapportering om brottsmisstanke och erinran. När det föreligger allvarliga missförhållanden som inte åtgärdats eller som är av sådant slag att styrelsen bör informeras skall en erinran framställas. Erinran kan ställas antingen till VD eller styrelsen. Dock är det styrelsen som har att se till att erinran behandlas. Skulle revisorn misstänka att en styrelseledamot eller VD har begått ett brott vänder sig revisorn till styrelsen som har att bestämma om anmälan skall göras. För det fall styrelsen inte vidtar några åtgärder och saknar godtagbara skäl för sin passivitet måste revisorn själv rapportera brottet till aktuell åklagare. Ytterst kan revisorn vara tvungen att avgå från sitt uppdrag.

Liknande artiklar

Styrelsen

Bläddra bland juridiska artiklar