Likvidationsplikt för aktiebolag med kapitalbrist


Med likvidation avses att en rörelse avvecklas genom att bolagets egendom förvandlas till pengar och bolagets skulder betalas. Det finns två former för likvidation: frivillig likvidation och tvångslikvidation. Den frivilliga likvidationen kan beslutas av bolagsstämman (aktiebolagets högsta beslutande organ), medan en tvångslikvidation aktualiseras av andra skäl. Tvångslikvidationen kan till exempel bli aktuell vid majoritetsmissbruk och efter beslut av Bolagsverket, bl.a. om kontakten med Bolagsverket inte skötts på ett ändamålsenligt sätt. Ytterligare en risk för tvångslikvidation, som vi kommer att titta närmare på här, aktualiseras vid bolagets kapitalbrist.

Utgångspunkten för tvångslikvidation vid kapitalbrist är storleken på bolagets egna kapital. Det egna kapitalet kan förenklat beskrivas med skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder såsom de är upptagna i bolagets redovisning. När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste bolagets styrelse agera. Styrelsen måste upprätta en så kallad kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska denna. Kontrollbalansräkningen är ett sätt för bolaget att värdera sina tillgångar och skulder. Det är tillåtet att göra vissa justeringar i förhållande till det egna kapitalet när en kontrollbalansräkning upprättas. Till exempel så kan tillgångar tas upp till nettoförsäljningsvärdet, d.v.s. det beräknade försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnader, och avsättningar och skulder får tas upp till ett lägre värde än vad som visas i den ordinarie redovisningen.

Om kontrollbalansräkningen skulle visa att bolagets egna kapital faktiskt understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste styrelsen kalla till en första kontrollstämma där bolagsstämman ska besluta om bolaget ska träda i likvidation (upplösas). Om bolagsstämman beslutar att bolaget inte ska likvideras och att man ska försöka lösa de finansiella problemen ska bolagsstämman på nytt sammanträda i en andra kontrollstämma som hålls inom åtta månader från den första kontrollstämman. Inför den andra kontrollstämman har styrelsen i uppgift att upprätta en ny kontrollbalansräkning som visar bolagets aktuella ekonomiska situation. Om det vid den andra kontrollstämman visar sig att bolagets situation inte längre är i farozonen kan bolaget fortsätta sin verksamhet som vanligt, men om bolagets egna kapital fortfarande understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska bolagsstämman besluta att bolaget ska likvideras. Om bolagsstämman inte gör detta måste styrelsen, inom två veckor från den andra kontrollstämman, själva ansöka om bolagets likvidation. Om styrelsen underlåter att uppfylla denna skyldighet kan det bli aktuellt med personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

För att förstå syftet med det personliga betalningsansvaret måste förfarandet med kontrollbalansräkning och kontrollstämmor ses i relation till borgenärsskyddet. Aktiebolagsformen tillåter frihet från personligt betalningsansvar för såväl dess aktieägare som dess bolagsledning. I gengäld måste dock borgenärerna ha en buffert i bolaget, som inte får hanteras hursomhelst. Det är när denna buffert urholkas som ledningen och aktieägare riskerar att ställas till svars. Det personliga betalningsansvaret för ledningen blir aktuellt när denna inte gör såsom det är föreskrivet i lag. När styrelsen till exempel underlåter att upprätta en kontrollbalansräkning trots att det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och det visar sig att eget kapital var mindre än halva det registrerade aktiekapitalet. Likaså aktualiseras personligt betalningsansvar när styrelsen inte ansöker om likvidation efter andra kontrollstämman, trots att bolagets situation är ohållbar.

Det ska dock förtydligas att styrelsen bara blir personligt betalningsansvarig när bolagets egna kapital faktiskt understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte upprättar en kontrollbalansräkning och det senare visar sig att bolagets ekonomiska situation inte var så dålig som man inledningsvis hade skäl att anta, så blir det inget personligt betalningsansvar. Detta slås fast av ett rättsfall från högsta domstolen. Rättsfallet slår också fast att det är borgenärerna som ska bevisa att bolaget faktiskt hade den påstådda kapitalbristen.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar