Styrelsens förbud mot att vidta försvarsåtgärder


När ett aktiebolag noterat på en reglerad marknad (i Sverige ”Stockholmbörsen” och ”NGM”) byter ägare görs detta i regel genom att ett erbjudande offentliggörs och riktas till samtliga aktieägare i bolaget. Börsbolagen har oftast en mycket spridd ägarkrets och därför är det inte möjligt att förhandla direkt med ägarna, varför intressenten riktar ett färdigställt erbjudande till samtliga ägare samtidigt. Bolaget som är föremål för uppköpet kallas för ”målbolag” och den juridiska eller fysiska person som vill köpa bolaget kallas för ”budgivare”. Oftast är budgivaren en svenskt eller utländskt aktiebolag. Erbjudandet kallas för ”offentligt uppköpserbjudande” eller ”takeover-erbjudande”.

Uppköpsprocessen påbörjas i regel med att budgivaren, eller representant för denne, vänder sig till styrelseordförande eller VD i målbolaget. Styrelsen i målbolaget kan vara välvilligt inställda till uppköpet (i vissa fall är t.o.m. styrelsen i målbolaget även delaktiga på budgivarsidan), men i vissa fall motsätter sig styrelsen ett uppköp. Om budgivaren trots detta fortsätter med uppköpsplanerna och riktar ett uppköpserbjudande till aktieägarna i målbolaget talas det om ett ”fientligt uppköp” eller ”hostile takeover”. Den typen av uppköp har blivit allt vanligare på den svenska aktiemarknaden sedan 1980-talet.

När ett börsbolag byter ägare brukar den befintliga styrelsen i målbolaget avskiljas från sina uppdrag och ersättas med en person budgivaren valt ut. Det finns därför ofta ett intresse från styrelsen i målbolaget att motverka uppköpserbjudandet. I Sverige anses emellertid ett offentligt uppköpserbjudande vara en sak mellan å ena sidan aktieägarna och å andra sidan budgivaren. Bolaget är bara själva subjektet för transaktionen, och då uppköpet inte rör bolaget rör det inte heller styrelsen. Därför finns det regler som säger att styrelsen inte får försöka förhindra eller försvåra genomförandet av uppköpserbjudande. Just styrelsens möjlighet att agera vid ett offentligt uppköpserbjudande är något av de mest debatterade ämnena inom börsrätten.

Styrelsen skulle kunna vidta alla möjliga typer av åtgärder för att försvåra ett uppköpserbjudande såsom att målbolaget börjar köpa aktier i det egna bolaget, vissa attraktiva verksamhetsgrenar säljs av, ofördelaktiga avtal med företagsledande personer ingås, motbud lägg på budgivarbolaget o.s.v. Sådana åtgärder kallas för ”försvarsåtgärder” och är enligt svensk rätt och EU-rätt inte tillåtna. Styrelsen måste förhålla sig neutral till erbjudandet och får därmed inte agera på något sätt som står i strid med aktieägarnas intresse. I bedömningen huruvida en åtgärd är ägnad att försvåra uppköpet används en vid tolkning. Detta innebär att den av styrelsen vidtagna åtgärden inte nödvändigtvis måste försvårat uppköpet, det räcker med att det finns en risk att så sker.

Det finns emellertid några få undantag från förbudet att vidta försvarsåtgärder. Det ena är om styrelsen först inhämtat bolagsstämmans godkännande. I vissa fall, såsom vid emissioner, är det möjligt för styrelsen att fatta ett beslut och efter detta förankra det hos stämman. Detta är inte möjligt vid försvarsåtgärder, då måste styrelsen först inhämta stämmans godkännande. Det andra är att leta upp en alternativ budgivare, s.k. ”white knight”. Detta är tillåtet, eftersom en ytterligare budgivare kan leda till att priset på bolaget trissas upp vilket gynnar aktieägarna.

Om det i bolagsordningen framkommer att styrelsen får agera på visst sätt vid ett offentligt uppköpserbjudande får de göra detta. Bolagsordningen kan alltså ge styrelsen visst spelutrymme.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar