Aktiebolagsformen


Aktiebolag är en mycket flitigt använd bolagsform i Sverige. En stor anledning till detta är att ägaren av ett aktiebolag inte blir personligt ansvarig för bolagets skulder. Om det inte skulle finnas tillräckligt med pengar i ett aktiebolag för att betala dess skulder, så kan de som har krav på bolaget alltså inte rikta sig till aktieägaren för att få betalt. Aktieägaren är på så vis skyddad och förlorar egentligen inget mer än det kapital som han eller hon köpte sina aktier för. Med juridiska termer benämns detta för personlig ansvarsfrihet.

En annan anledning till aktiebolagsformens popularitet är att den kombinerar affärsidé och kapital. Den som har en affärsidé och vilja att driva ett företag kanske saknar pengar medan den som har pengar saknar en affärsidé och motivation. Därför blir aktiebolagsformen ett effektivt sätt för entreprenören att hitta villiga investerare.

Aktiebolaget är en egen juridisk person som kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Sedan den 1 januari 1995 delar lagstiftaren in aktiebolagen i två olika former, privata aktiebolag och publika aktiebolag. Anledningen till att man har valt att dela in aktiebolagen i två olika kategorier är att liknande struktur finns i Europa och att Sverige då bättre uppfyller EU-rättsliga krav på bolagsformerna. Den väsentliga skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är att publika bolag kan vända sig till allmänheten för att få in pengar till bolaget. Med det menas att bolaget kan erbjuda var och en av oss att köpa aktier i bolaget och därigenom få mer pengar in i bolaget. Följaktligen innebär detta att det privata aktiebolaget inte kan erbjuda sina aktier till allmänheten. Det är viktigt att skilja mellan publika bolag och börsbolag eftersom ett publikt bolag inte nödvändigtvis måste sälja sina aktier på en börs.

När man bildar ett aktiebolag måste det ha ett startkapital. Ägarna skall, då bolaget bildas, skjuta till kapital i bolaget. För privata bolaget skall minst 50 000 kr tillskjutas och i publika bolag minst 500 000 kr. Det här startkapitalet kallas för bolagets aktiekapital. Att det finns ett krav på ett ingående aktiekapital hänger starkt samman med den personliga ansvarsfriheten som nämndes ovan. Eftersom aktieägaren inte är personligt ansvarig för bolagets skulder måste de som bedriver affärer med bolaget veta att det finns en säkerhet för att kunna få betalt genom bland annat bolagets aktiekapital.

Vidare finns det två olika regelsystem som gäller för två olika slags aktiebolag. Det ena regelsystemet är avsett för bolag med ett stort antal aktieägare, dessa bolag kallas för avstämningsbolag. Bolag som inte är avstämningsbolag, för vilka det andra regelsystemet tillämpas, benämns ibland för ”kupongbolag”. ”Kupongbolag” har ofta ett litet antal aktieägare. Det karakteristiska för avstämningsbolag är att, bland annat, dess aktiebok sköts av en central värdepappersförvarare. Tidigare var det Värdepapperscentralen (VPC) som skötte detta, numera är det Euroclear Sweden AB. För att ett bolag skall bli ett avstämningsbolag krävs bland annat att registrering om detta görs hos Bolagsverket. Båda regelsystemen finns i aktiebolagslagen men vissa regler skiljer sig åt beroende på om det är ett avstämningsbolag eller inte.

Liknande artiklar

Aktiebrev

Aktier

Bläddra bland juridiska artiklar