Bolagsstämman


Det är på bolagsstämman som aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter kommer till uttryck. Utgångspunkten är att bolagsstämman är en privat sammankomst där endast aktieägare, styrelsen samt revisorn har rätt att närvara. För att en utomstående skall kunna delta i bolagsstämman krävs det, i privata bolag, att samtliga aktieägare som är närvarande vid bolagsstämman skall ge sitt samtycke till detta. För publika bolag krävs det bara att mer än hälften av de avgivna rösterna är för att tillåta en utomståendes närvaro vid bolagsstämman.

Det finns olika slags bolagsstämmor. Den allra vanligaste är årsstämman (även kallad ordinarie bolagsstämma) som måste hållas varje år. Om bolaget tillämpar kalenderår som sitt räkenskapsår skall bolagsstämman hållas senast den 30 juni, dvs. inom sex månader från det att räkenskapsåret tog slut. Det är vid årsstämman som styrelsen för bolaget lägger fram årsredovisningen och revisionsberättelsen.

Vad beträffar röstningen så är utgångspunkten den att varje aktie är värd en röst vilket är ett uttryck för likabehandlingsprincipen. Det är däremot möjligt att bolaget, genom bestämmelse i bolagsordningen, ger aktierna olika röstvärde. Som högst kan en aktie ge tio röster. Aktier med högre röstvärde benämns ofta A-aktier medan aktier med lägre röstvärde benämns B-aktier. Att aktier ges olika röstvärden är starkt kritiserat inom EU som propagerar för att varje aktie skall ha en röst. Anledningen till att man har valt att ha kvar möjligheten till olika rösträtt i Sverige är att man skall kunna behålla ett starkt inflytande i bolaget utan att för den skull ha en stor ägarandel.

Det som skiljer en bolagsstämma från en vanlig sammankomst mellan aktieägare är formreglerna som bland annat gäller för kallelse. Styrelsen har ansvaret för att sammankalla till bolagsstämma. Sedan är det upp till varje bolag att i sin bolagsordning införa närmare regler för hur kallelse skall ske. För publika bolag gäller att kallelsen skall annonseras i Post- och Inrikes Tidningar samt i minst en rikstäckande dagstidning. Om kallelse sker till ordinarie bolagsstämma (alltså en årsstämma eller annan ordinarie bolagsstämma som finns föreskriven i bolagsordningen) skall denna utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. För privata bolag finns möjligheten att utfärda kallelsen senast två veckor före bolagsstämman.

Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för bolagsstämman samt förutsättningarna för aktieägarnas deltagande. Förutsättningarna för aktieägares deltagande är att en aktieägare, den dagen då bolagsstämman hålls, är införd i bolagets aktiebok. I avstämningsbolag gäller att aktieägare kan delta i bolagsstämman om han eller hon tagits upp i aktieboken tidigast fem vardagar före stämman.

Det skall finnas ett förslag till dagordning för bolagsstämman och en röstlängd skall upprättas. Röstlängden är en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden. När aktieägaren är företrädd av ombud ska man, i röstlängden, anteckna såväl aktieägarens som ombudets namn. Dessutom ska röstlängden ange hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman. Därefter ska såväl förslaget till dagordning som röstlängden godkännas av bolagsstämman.

Med hänsyn till att de flesta bolag håller årsstämma ungefär under samma månader på året är det svårt för bolag med många aktieägare att få en god representation på årsstämman. Därför finns det numera en möjlighet att hålla en årsstämma eller annat slags bolagsstämma elektroniskt. För detta krävs att samtliga aktieägare i bolaget är överens. I likhet med möjligheten att hålla en elektronisk bolagsstämma kan kallelsereglerna åsidosättas om samtliga aktieägare är överens. Reglerna som rör formaliteterna kring en bolagsstämma avser att skydda de ägare som inte innehar så stor del av bolaget, så kallade minoritetsaktieägare. Lagstiftaren vill undvika en situation där majoriteten ändrar förfarandereglerna och hindrar minoritetsaktieägarna från att få en lika god inblick i bolagets verksamhet. Men om alla aktieägare är överens så finns det ingen intressekonflikt och därmed finns det inget problem i att frångå formerna för bolagsstämman.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar