Borgenärsskydd i aktiebolagslagen


Borgenärsskydd innebär att bolagets tillgångar inte ska kunna användas på ett sätt som minskar chansen för bolagets fordringsägare (det vill säga dem som bolaget har en skuld till) att få betalt. Den reglering som finns på aktiebolagsområdet är huvudsakligen avsedd att antingen skydda minoritetsaktieägare eller borgenärer. En väsentlig skillnad mellan minoritetsskyddsregler och borgenärsskyddsregler är emellertid att minoritetsskyddsreglerna kan åsidosättas om alla aktieägare är överens. Något sådant avsteg från borgenärsskyddet är inte möjligt.

Svensk aktiebolagsrätt bygger på att det finns ett startkapital i bolaget som är fungerar som ett slags garanti för bolagets borgenärer. Därigenom får externa parter som vill ingå avtal med bolaget se hur mycket aktiekapital det finns i bolaget och få en bild över bolagets ekonomiska situation. Vissa rättsordningar har inget krav på aktiekapital när ett aktiebolag bildas. I till exempel England finns inget reellt krav på aktiekapital för privata aktiebolag, men ändå anses borgenärernas behov vara tillgodosedda, främst genom en effektiv insolvensrättslig reglering. Det kan nog sägas att Sverige också går i denna riktning på det sättet att aktiekapitalet börjar spela ut sin roll som borgenärsskydd. I framtiden vill man möjliggöra att stiftarna använder sin egen arbetsinsats som aktiekapital i bolaget. Ett resultat av detta är att man ändrat reglerna kring minsta tillåtna aktiekapital i privata bolag till 50 000 kr.

Förutom kravet på aktiekapital finns det också regler om hur bolagets tillgångar får användas, dvs. i vilken utsträckning värden får överföras från bolaget. "Beloppsspärren" är en sådan regel som bara ger rätt för bolaget att dela ut bolagets fria egna kapital. Det övriga kapitalet (bl.a. aktiekapitalet) måste förbli intakt. Om bolaget delar ut mer än vad som är tillåtet enligt beloppsspärren så blir mottagaren återbäringsskyldig för den del som är otillåten. Om bolaget exempelvis får disponera över 100 000 kr och det överför 150 000 kr till en aktieägare eller någon annan så blir mottagaren av 150 000 kr tvungen att betala tillbaka 50 000 kr. Om mottagaren inte kan betala tillbaka det han har mottagit aktualiseras ett bristtäckningsansvar för personer som har medverkat till beslutet eller medverkat till dess verkställande. Det är alltså ett ganska långtgående ansvar för att garantera att ett visst kapital inte lämnar bolaget. Det här ansvaret blir aktuellt när det rör sig om värdeöverföringar från bolaget, det vill säga vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller en annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Även om en värdeöverföring är tillåten enligt beloppsspärren måste man också ta hänsyn till den försiktighetsregel som uppställs. En värdeöverföring i enlighet med försiktighetsregeln förutsätter att överföringen är försvarlig med hänsyn till bland annat verksamhetens art, omfattning och risker. Om bolaget bedriver verksamhet med ganska hög risk ställs högre krav på kapital i bolaget som utmynnar i att en överföring enligt beloppsspärren kan vara tillåten men inte enligt försiktighetsregeln. Då blir värdeöverföringen även i det fallet att betrakta som otillåten.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar