Jäv för styrelseledamot och verkställande direktör


När man talar om jäv avses en situation där en uppdragstagare kan tänkas ha ett eget intresse, och därmed vara partisk, i en fråga som är avsedd att avgöras med uppdragsgivarens bästa för ögonen. Uppdragstagaren är alltså jävig. Bestämmelserna om jäv är ett led i lojalitetsplikten för ett aktiebolags ledning; det är hela tiden bolagets bästa som måste iakttas och ledningens egna intressen ska läggas åt sidan. Exempel på när styrelseledamot och verkställande direktör kan tänkas vara jäviga ges i det följande.

I aktiebolagslagen uppställs följande fall då en styrelseledamot eller verkställande direktör inte kan handlägga en fråga på grund av jäv:
• När det gäller avtal mellan bolaget och styrelseledamoten,
• När det gäller avtal mellan bolaget och en utomstående, om styrelseledamot har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets intresse,
• När det gäller avtal mellan bolaget och en juridisk person (ett aktiebolag, handelsbolag eller dylikt) som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Om vi tittar närmare på de olika situationerna kan vi konstatera att den första punkten är en slags formell jävsgrund. Med detta avses att styrelseledamoten alltid anses ha ett intresse som kan strida mot bolagets om denne personligen ingår avtal med bolaget. Utgångspunkten är därför att styrelseledamoten är jävig och inte får handlägga en fråga som rör avtal mellan bolaget och henne själv. Graden av intresse är oväsentligt för bedömningen av om jäv föreligger enligt den här punkten. Bestämmelsen kan kanske tyckas vara ganska stel och som en jämförelse kan nämnas att i viss utländsk bolagsrätt finns ingen formell jävsgrund, utan man tar hänsyn till eventuellt motstridigt intresse i varje enskilt fall.

Den andra punkten tar större hänsyn till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Här får styrelseledamoten eller den verkställande direktören inte handlägga en fråga om hon har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets. Det är inte tillräckligt för att en jävssituation ska uppstå att styrelseledamoten har ett intresse utan intresset måste dessutom vara väsentligt, dvs. av en betydande vikt. Å andra sidan är det irrelevant om intresset de facto strider mot bolagets, det enda som behöver bevisas är att det potentiellt kan göra det.

Vad som uppfyller kraven på väsentlighet är idag inte helt klart. I den juridiska litteraturen nämns som exempel den situationen då styrelseledamoten har ett ägarintresse i en annan juridisk person (dvs. äger aktier i det andra bolaget) som ett sådant väsentligt intresse. Det väsentliga intresset är dock inte självklart då man bara ingår i styrelsen för ett annat bolag och inte har ett ägarintresse. Det föreligger inte nödvändigtvis ett väsentligt intresse om styrelseledamoten bara har en liten ägarandel i bolaget. Vad gäller väsentligt intresse i närståenderelationer finns ett rättsfall som klargör vad som gäller mellan makar. Högsta domstolen säger där att styrelseledamoten alltid är jävig om bolaget ingår avtal med styrelseledamotens maka eller make. Det spelar i dessa fall ingen roll hur egendomsförhållandena ser ut mellan maken och makan.

Vidare behöver man se vad som avses med att "handlägga" för att kunna bestämma om det föreligger en jävssituation. Måste den jävige personen lämna rummet vid en eventuell omröstning, eller räcker det att personen anmäler jäv och sedan sitter tyst? Det står klart att "handläggningen" avser utredningen av ärendet som föregår det faktiska beslutet men hur långgående tolkningen ska vara råder det delade meningar om. Vissa menar att handlägga ska tolkas extensivt och då omfatta all kontakt med ärendet. Då kan diskussioner i ärendet, och ibland även den blotta närvaron när beslutet röstas igenom, utgöra grund för jäv. Andra menar istället att en jävig styrelseledamot inte är förhindrad att närvara vid själva beslutsfattandet, så länge som hon inte röstar.

Den tredje punkten kallas för ställföreträdarjäv men tillämpas inte när bolaget och dess motpart ingår i samma koncern. Då blir bestämmelsen om ställföreträdarjäv inte aktuell. Generellt gäller för alla de tre fallen att om ett beslut har kommit till genom att en jävig styrelseledamot har handlagt frågan är beslutet ogiltigt endast om styrelseledamoten har påverkat utgången.

Liknande artiklar

Koncerner

Bläddra bland juridiska artiklar