Aktieteckning och tillskott


Varje aktiebolag är skyldigt att ha ett aktiekapital, som skall anges antingen i svenska kronor eller i euro. Aktien innebär en andel i bolaget och berättigar ägaren till olika befogenheter. För borgenärerna fungerar aktiekapitalet som en buffert som kan skydda borgenären vid eventuella ekonomiska problem. Aktiekapitalet utgörs av det kapital som bolagets ägare har tillskjutit bolaget. I privata bolag skall aktiekapitalet uppgå minst till 50 000 kronor och i publika bolag krävs att aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kronor. Vid bildande av bolaget eller vid nyemission, när nya aktier ges ut, måste så kallad aktieteckning genomföras. Med aktieteckning menas att man skapar aktier i bolaget. Vid aktieteckning finns ett antal frågor som man behöver ta ställning till. Vanligtvis sker teckningen på så vis att bolaget genom aktieteckningen får en fordran mot tecknaren. Detta innebär att tecknaren blir skyldig att betala ett visst belopp till bolaget.

Teckningens form

När det gäller aktietecknarens löfte om betalning är detta ett handlande som regleras av aktiebolagsrättsliga regler och inte, som i allmänhet gällande avtal, avtalsrättsliga regler. Handlingen har vidare till syfte att tillföra aktiekapital till aktiebolaget. På grund av detta finns vissa formkrav som måste uppfyllas för att aktieteckningen skall vara giltig. Först skall teckningen ske skriftligen och villkoren för teckning och tillskott skall anges på ett tydligt sätt. När teckningen sker vid bolagsbildning utgörs dokumentet av stiftelseurkunden. Sker teckningen istället genom nyemission utgörs omnämnt dokument av stämmans protokoll eller teckningslistan, vilken fungerar som ett bevis för att teckning har skett. Dokumentet skall innehålla information om hur många aktier som skall ges ut samt hur mycket som skall betalas för varje aktie. Om teckning sker vid nybildning är huvudregeln att teckning och betalning för aktierna sker samtidigt. Vid nyemission är det dock vanligt att betalningen sker efter teckningen.

Tillskottsförmögenheten

Meningen är att förmögenhet motsvarande det tecknade beloppet skall tillföras bolaget. Därför uppställs i lagen ett antal regler om hur mycket och vad som skall tillföras bolaget. Aktiens kvotvärde anger det lägsta belopp som måste betalas för varje aktie. Det är i princip förbjudet att betala ett lägre belopp än aktiens kvotvärde. Har en tecknare trots detta tillskjutit för lite kapital blir tecknaren betalningsskyldig för mellanskillnaden. Dock finns ett undantag från huvudregeln vid nyemission i börsbolag. Då kan nyemissionen ske till underkurs under vissa förutsättningar. Dock finns det inga regler mot att betala mer än aktiens kvotvärde. Vidare krävs att minst aktiens kvotvärde tillförs bolaget kontant. Dock kan tillskottet, avseende överkursen, även ske genom annat sätt än att kontanter tillförs bolaget. I sådana fall tillförs bolaget viss egendom. Sådan egendom brukar i bolagsrättsliga sammanhang kallas för apportegendom och skall typiskt sett vara sådan egendom som kan vara till nytta för bolagets verksamhet. Vidare är det viktigt att apportegendomen inte undervärderas.

Tillskottstidpunkten

Reglerna om samtidig teckning och tillskott leder till att en fordran mot tecknaren sällan uppkommer. Detta gäller, som nämnts, främst vid nybildning av aktiebolag. När teckningen istället sker vid nyemission måste man dock ta ställning till när tillskottet skall ske. Vidare gäller att tidpunkten för tillskottet skall anges i det dokumentet vilket teckningen sker. En registrering hos Bolagsverket måste ske inom sex månader från stämmobeslutet för att aktiekapitalet skall anses ökat genom nyemissionen. När anmälan lämnas in till Bolagsverket måste bolaget kunna visa att hela tillskottet har genomförts.

Invändningar

Invändningar mot teckningen kan delas upp i två kategorier. Den ena utgörs av invändning mot ett formellt fel och kan framföras om teckningen har skett på ett felaktigt dokument. Den andra utgörs av invändning mot ett materiellt fel, vilket innebär att ett villkor som har utfästs inte har uppfyllts alternativt att ett villkor görs gällande trots att det strider mot dokumentet. Vid teckning som sker i samband med bolagsbildning leder ett formellt fel till att teckningen inte blir bindande. Det medför med andra ord ogiltighet. Dock medför registrering av Bolagsverket att felet inte längre kan påtalas. Om villkor inte tagits med i dokumentet där teckning har skett kan detta inte göras gällande mot stiftaren, dock mot bolaget. Vid nyemission kan invändningar riktas mot aktieteckningen innan registrering har skett. Efter registreringen har tecknaren inte längre rätt att göra invändningar.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar