Aktiebolags ansvar mot enskild aktieägare


När man talar om ett aktiebolags ansvar mot enskilda aktieägare så är det styrelsens och den verkställande direktörens ansvar som avses. Styrelsen och verkställande direktör har en så kallad lojalitetsplikt gentemot aktiebolaget; detta betyder att de måste ha bolagets bästa för ögonen när de beslutar om bolagets angelägenheter. Lojalitetsplikten som finns gentemot bolaget har inte samma innebörd som en lojalitetsplikt gentemot enskild aktieägare. Styrelse och verkställande direktör behöver inte i lika stor utsträckning ta hänsyn till en enskild aktieägare.

Det finns dock bestämmelser som direkt avser att skydda aktieägare. Bland dessa kan nämnas skyldighet att i rätt ordning kalla till bolagsstämma, att förse aktieägare och intressenter med uppgifter om bolagets tillgångar och skulder, att klargöra reglerna om företrädesrätt vid teckning av nya aktier etc. Reglerna är till för att befintliga aktieägare och intressenter skall få så mycket information om aktiebolaget som möjligt, så att de kan tillvarata sina intressen. Vad gäller själva ansvaret när bolaget ger vilseledande eller felaktig information så finns det lite fler regler att förhålla sig till. Dessa tar vi en närmare titt på nedan.

En grundläggande förutsättning för goda affärer är att inblandade parter får tillförlitlig och tillräcklig information för att kunna ta ett genomtänkt beslut. Detta gäller även för aktieägare och de som önskar köpa aktier i bolag. Om de inte får tillräcklig information om bolagets affärer, eller till och med får felaktig information, så är risken stor att förtroendet för ett bolag minskar drastiskt. För att undvika sådana situationer så finns det ett skadeståndsansvar för styrelse och verkställande direktör om en aktieägare köper aktier till ett överpris eller säljer aktier till ett underpris efter att ha fått felaktig information från bolaget. Skadeståndsansvaret i det här fallet är ganska långtgående. Det täcker även det fall när en annan person, och inte enbart en befintlig aktieägare, köper och säljer aktier på basis av den felaktiga informationen och därmed lider skada.

Den tidpunkt då befintliga aktieägare har bäst tillfälle att få information är vid bolagsstämman. Det finns en uttrycklig skyldighet för verkställande direktör och styrelse att, på begäran av en aktieägare, lämna upplysning om förhållanden som kan påverka bedömningen av ett ärende som finns på bolagsstämmans dagordning. Dessutom är verkställande direktör och styrelse skyldiga att lämna information om förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets sammantagna ekonomiska situation. Denna skyldighet är däremot inte absolut; det kan, med andra ord, finnas situationer då bolagsledningen inte behöver lämna ut någon information. Till exempel så föreligger inte en sådan skyldighet när styrelsen anser att utlämning av begärd information kan ge upphov till väsentlig skada för bolaget. I sammanhanget skall också sägas att bolag som har få aktieägare överlag har större skyldighet att lämna information till aktieägarna. Rätten omfattar bland annat insyn i räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet. Insyn beviljas i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman.

Det finns ett behov av att upprätthålla en balans mellan tillräcklig och tillförlitlig information till aktieägare och andra, och behovet för bolagsledningen att inte ha en för stor risk för skadeståndsansvar hängande över sig. Om möjligheten för enskild aktieägare att få skadestånd hade varit för enkel, så skulle bolagsledningen följaktligen vara ganska förtegen och selektiv med sin information. Då skulle aktieägare och intressenter få än mindre information vilket, i förlängningen, skulle skada förtroendet för bolaget.

Liknande artiklar

Aktiebrev

Aktier

Bläddra bland juridiska artiklar