De länder som tillträtt barnkonventionen accepterar att vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande av barn. Dessa åtgärder skall se till att hindra bortförande, oavsett syfte, men även förhindra alla former av försäljning av barn eller handel med barn. Oavsett ändamålen med denna handel, så menar konventionen på att detta skall motarbetas och förhindras i sin helhet. Konventionsstaterna skall därmed främja samarbete för att kunna motarbeta utnyttjande och försäljning av barn.
Bortförande av barn kan vara problematiskt om en person lämnar landet med ett barn. Just därför har konventionen uppmanat konventionsstaterna att samarbeta och ingå samarbetsavtal och utlämningsavtal, för att förhindra att ren byråkrati ska stå i vägen för barnets hälsa och välbehåll. Därmed har man utvecklat ett samarbete konventionsstaterna emellan för att säkerställa att försäljning av barn samt illegalt bortförande inte skall kunna ske. Om ett barn förs bort från Sverige kan övriga konventionsstater bistå med hjälp för att säkerställa att barnet kommer hem. Självfallet är detta extra problematiskt i fråga om föräldrar som haft någon tvist som lett till att den ene föräldern fört bort barnet. Föräldern kan ha rätt att resa ut ur landet med sitt barn, men då konventionen trycker på principen om barnets bästa skall det inte vara möjligt att föra bort barnet från sin ena förälder utan att så småningom återvända hem. Just i kidnappnings/bortförande syften, där målet är att sälja barn, så finns det ingen annan gräns än de statliga gränserna. Därmed är också ett gott internationellt samarbete det enda som står i vägen för dessa ligor som för bort och säljer barn.
Konventionsstaterna skall även skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande, som kan skada barnet i något som helst avseende. Oavsett vad utnyttjandet kan handla om så är grundtanken att om det inte är i enlighet med barnets bästa intressen och strider mot barnets goda utveckling, om det hindrar barnet en normal uppväxt och kränker dess rättigheter, så är det ett illegalt utnyttjande. Konventionsstaterna skall bygga upp en god grund för att kunna hindra att barn utnyttjas. En säker skolgång, god hälsovård, möjlighet till ekonomiskt bistånd samt möjligheter till goda aktiviteter som främjar barnet utveckling är några få exempel på detta. Att hindra att barnet förs bort eller säljs är något som staten måste arbeta aktivt med samt samarbeta med andra konventionsstater rörande. Även alla andra former av utnyttjande skall motarbetas. Barnkonventionen sätter därmed sin största tillit till att konventionsstaterna kan samarbeta, det är det enda alternativet om man vill uppfylla alla kriterier och skydda alla rättigheter i barnkonventionen.