Att barn och unga rekryteras som barnsoldater eller för andra uppgifter i samband med väpnade konflikter är idag ett av de övergrepp mot barn som bland annat organisationer som FN är mest angelägna om att bekämpa. Det har dock varit svårt att få alla medlemsstater att acceptera gemensamma minimigränser för hur unga soldater som får värvas till väpnade styrkor, och därför finns det inte en gemensam minimiålder som gäller mellan alla världens stater. Vilken åldersgräns som gäller för rekrytering av barnsoldater varierar med andra ord beroende vilka internationella rättsakter som den aktuella staten har ratificerat. Förutom de två centrala stadgorna, FN:s barnkonvention samt tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter, så finns det även en internationell konvention från ILO (FN:s organ för rättigheter i arbetslivet) om förbud mot de värsta formerna av barnarbete, i vilken bland annat obligatorisk rekrytering av barn vid väpnade konflikter förbjuds.
Enligt barnkonventionen har konventionsstaterna en strikt skyldighet att avstå från att rekrytera barn som inte har fyllt 15 år (vid tiden för rekryteringen) till sina väpnade styrkor. Konventionsstaterna ska även arbeta för att förhindra att barn utnyttjas vid väpnade konflikter och vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte har uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i de fientligheter som skapas kring en konflikt. Detta innebär att det inte finns något absolut förbud mot att barn mellan 15 och 18 år rekryteras av konventionsstaterna för aktiv tjänstgöring i den mån det är oundvikligt. Att unga går i militärskolor eller liknande förbjuds inte, eftersom detta inte innebär deltagande i direkta strider utan snarare en förberedelse inför framtida uppdrag. Att den lägsta åldersgränsen har satts till 15 innebär alltså att barnkonventionen medger en lägre myndighetsålder eller värnpliktsålder än 18 år, men endast i extremt speciella situationer där exempelvis en hel konventionsstat kan ha hamnat i fara. Om rekryteringen sker bland personer som har fyllt 15, men inte har hunnit fylla 18 år, ska konventionsstaterna sträva efter att i allra första hand rekrytera de som är äldst. På detta vis menar barnkonventionen att staten fortfarande i största möjliga utsträckning ska undvika att rekrytera unga.
De medlemsländer som velat gå ett steg längre än barnkonventionens minimiålder har ratificerat tilläggsprotokollet om barn i väpnade konflikter, som (i princip) höjer minimiåldern till 18 år. Sverige ratificerade protokollet 2003. Enligt protokollet ska staterna vidta alla genomförbara åtgärder för att säkerställa att medlemmar av deras väpnade styrkor som inte uppnått 18 års ålder inte deltar direkt i fientligheter, och obligatorisk rekrytering (värnplikt) av personer under 18 år förbjuds. Av formuleringarna framgår att det inte är uteslutet att unga rekryteras, så länge det sker på frivillig grund och så länge staterna håller dem borta från direkt strid. Detta innebär att enskilda länder under vissa förutsättningar kan förbehålla sig en lägre minimiålder för själva rekryteringen. Detta gäller enbart statliga arméer och endast om ett antal krav är uppfyllda. De viktigaste kraven är att den unges medverkan är helt och hållet frivillig och att vårdnadshavares tillåtelse finns. Staterna måste dessutom kunna intyga att ett sådant deltagande är frivilligt. Staterna ska genom rimliga åtgärder aktivt hindra icke-statliga styrkor (till exempel gerillor) från att rekrytera barnsoldater.
Varje stat ska sända FN en skriftlig deklaration där man förklarar minimiåldern för deras väpnade styrkor. Denna skrift ska även tydliggöra vad som gäller inom staten för frivillig rekrytering av trupper gällande ålder. Tilläggsprotokollet innehåller dessutom särskilda bestämmelser för hur ungas deltagande i väpnade konflikter ska gå till. Det är viktigt att den unge får en full förklaring och utbildning kring vad en militärtjänstgöring innebär samt vad dennes uppgifter kommer att bestå i. Eftersom frivillighet är ett krav är det viktigt att den unge har all tillgänglig information så att denne kan fatta ett genomtänkt beslut utan yttre påverkan (informerat samtycke). Barnen måste dessutom kunna uppvisa pålitliga bevis för sin ålder, vilket kan ske genom identifikationshandlingar eller pass. Det ska alltså inte kunna råda några som helst tvivel om att barnet åtminstone uppnått 15 års ålder vid tiden för rekryteringen.
I svensk lag inträdde värnplikten tidigare det kalenderår då personen fyllde 19 år. Den allmänna värnplikten är nu i princip avskaffad, varför någon obligatorisk rekrytering till statliga styrkor inte sker i Sverige (med ett hypotetiskt undantag för det fall att regeringen särskilt beslutar om utökad beredskap). För att bli antagen till grundläggande militär utbildning inom Försvarsmakten ska personen ha fyllt 18 år.