Skadestånd kan utgå vid vissa handlingar som innebär ett avvikande från hur en normalt aktsam person agerar. Enligt huvudregeln skall den som uppsåtligen eller genom vållande orsakar en personskada eller sakskada ersätta den skada som uppkommer. Sådan ersättning kallas för skadestånd. Vidare kan ersättning utgå för så kallad ren förmögenhetsskada, vilket är en sådan skada som inte är en skada på en person eller ett föremål. Enligt huvudregeln skall den skadelidande försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. Detta innebär att syftet är att full kompensation skall lämnas genom skadeståndet. Här nedan skall några av skadeståndets funktioner behandlas närmare.
Reparation
Reparation brukar av många anses vara skadeståndets mest grundläggande funktion. Skadestånd innebär ju att någon får en ekonomisk kompensation för en skada som har drabbat denne. Om skadelidanden har drabbats av en personskada kan denne få ersättning för sjukhuskostnader, inkomstförlust och dylika kostnader. Vid en sakskada skall skadeståndet uppgå till ett belopp som möjliggör för skadelidanden att skaffa ny, motsvarande, egendom eller att reparera den skadade egendomen. Skadeståndets reparativa funktion har betydelse både för den enskilde skadelidande och för samhället i stort. Detta då det ökar tryggetskänslan i samhället om man vet att ersättning lämnas då någon annan, genom klandervärt beteende, orsakar skador. Dock kan man inte förutsättningslöst utgå från att skadeståndet i stort sett har en reparativ funktion. Skadestånd kan nämligen utgå utan att det är skadelidanden själv som får ersättningen. Detta är fallet då skadelidanden har försäkring som täcker skadan och försäkringsbeloppet har ersatt skadelidanden för kostnaderna. I sådana fall har skadelidanden inte rätt till något ytterligare anspråk på skadestånd. Däremot kan försäkringsbolaget ha en sådan rätt.
Kostnadsplacering
Den som erhåller ett skadestånd skall visserligen försättas i samma läge som innan, vilket innebär att skadeståndet är en förmån motsvarande skadans värde. Dock bör uppmärksammas att motsvarande kostnad uppkommer för den skadeståndsskyldige. Om man ser på situationen från en mer allmän synpunkt kan man således säga att den skada som har uppkommit har inte ersatts, utan snarare har kostnaden flyttats över från en part till en annan. Eftersom de skadeståndsrättsliga reglerna inte innebär att man har rätt till ersättning för alla sorters skador som kan tänkas uppkomma fungerar reglerna som ett sätt att flytta över kostnaderna för skadan på en specifik part, skadevållaren. På detta sätt kan kostnaderna för skadan flyttas över till en den part som anses böra bära denna. Något som försvårar denna funktion är bland annat att inte alla skadeståndsskyldiga har den ekonomiska kapaciteten att betala skadeståndet
Pulvrisering av kostnaderna
Med pulvrisering menas att kostnaderna fördelas på flera olika parter, d.v.s. att kostnaderna sprids. Skadeståndet har nuförtiden ett nära samband med försäkring. Försäkringar brukar ha som funktion att pulvrisera kostnaderna. Detta då risken för en eventuell förlust kan spridas på hela försäkringskollektivet, genom kostnaderna för försäkringspremier. Även skadeståndet kan ha denna funktion. Om exempelvis kostnaden förs över på staten kan kostnaderna pulvriseras genom att skadeståndet finansieras av skattebetalarnas pengar. Detta innebär att den enskilde som drabbas av skadan kan undvika en förlust i situationer då det exempelvis är svårt att hitta någon som är lämplig att på egen hand ersätta förlusten. Pulvriseringen kan även ske med hjälp av en ansvarsförsäkring på skadevållarens sida. I sådana fall kommer ansvarskostnaderna fördelas på hela försäkringskollektivet.
Reparation
Något som ofta tas upp då det gäller att bedöma skadeståndets funktioner är även prevention. Skadestånd kan då sägas ha samma individualpreventiva effekt som brukar tillmätas straffet. Tanken bakom detta är i sådana fall att någon, inför risken att drabbas av skadeståndsskyldighet, är mer aktsam i sitt handlade. Vidare kan skadeståndet sägas ha en allmänpreventiv effekt, då folk i allmänhet inte vill agera på ett sätt som medför skadeståndsskyldighet. Ett argument som kan föras mot att skadeståndet skulle ha ett starkt preventionssyfte är dock att det oftast är ett försäkringsbolag som genom ansvarsförsäkring står för ersättningen.