Utgångspunkten vid beräkning av skadestånd är att den skadelidande skall kompenseras fullt för skadan. Den skadelidande skall försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade uppkommit. För att bedöma hur mycket skadeståndet skall uppgå till brukar den så kallade differensmetoden tillämpas. Differensmetoden innebär att man jämför två värden; ett konkret värde, motsvarande hur den skadelidandes situation faktiskt ser ut efter skadan, och ett hypotetiskt värde, motsvarande hur den skadelidandes situation troligen hade sett ut om skadan inte hade drabbat denne. Skillnaden mellan dessa värden, d.v.s. differensen, utgör sedan skadeståndets storlek. Allmänt brukar skadestånd och försäkring gå hand i hand. Den moderna skadeståndsrätten är till stora delar uppbyggd med försäkringsmöjligheterna i åtanke.
Ansvarsförsäkringar har länge figurerat bland annat inom sjörätten, där man försäkrade fartygens redare mot skadeståndsskyldighet. Däremot betraktades ansvarsförsäkring för privatpersoner under en lång tid med misstro. Saker och ting har dock ändrats och numera är försäkringen en viktig del av skadeståndsrätten. En ansvarsförsäkring tecknas av den som kan bli skadeståndsskyldig och försäkringen har till uppgift att täcka det skadestånd som kan uppkomma och föra den skadeståndsskyldiges talan vid en eventuell tvist. Genom att ansvarsförsäkring finns kan även den skadelidandes möjligheter att utfå skadestånd förbättras. Detta då risken annars är relativt stor att den skadeståndsskyldige inte har medel att ersätta skadan. Under dessa omständigheter kan skadeståndet betraktas som ett incitament för potentiella skadevållare att teckna en ansvarsförsäkring, vilken sedan kommer den skadelidande till godo om skada uppkommer.
I vissa situationer kan ansvarsförsäkringen komma att påverka skadeståndsansvaret. Detta gäller framförallt vid olika jämkningsregler. Med jämkning avses nedsättning av skadeståndet. Det finns dock även andra situationer då det är tänkbart att domstolarna tar hänsyn till ansvarsförsäkring. Vid bedömningen av ansvarsförsäkringens påverkan av skadeståndet måste man skilja mellan två frågor. Kan en ansvarsförsäkring påverka bedömningen om skadeståndsskyldighet skall uppkomma. Kan ansvarsförsäkringen påverka skadeståndets storlek? Den första frågan kan besvaras nekande, ansvarsförsäkringen skall inte påverka uppkomsten av skadeståndsansvar. Däremot kan den andra frågan svaras jakande. Om det finns en ansvarsförsäkring som täcker skadan blir det nämligen inte aktuellt att jämka skadeståndet, men om ansvarsförsäkring saknas kan däremot jämkning bli aktuellt. Med jämkning avses en nedsättning av skadeståndsansvaret.
Man kan konstatera att en ansvarsförsäkring har vissa effekter på skadeståndet. För det första placeras kostnaderna för skadan på skadevållaren. Genom att betala ansvarsförsäkringen har ju skadevållaren redan betalat för de skador som sedermera orsakas. Möjlighet att teckna ansvarsförsäkring har därför använts som argument för att arbetsgivare skall ha ansvar för skador som dennes anställda orsakar och för att vissa skall ha så kallat strikt ansvar. Med strikt ansvar menas att skadeståndsskyldighet uppkommer även om skadan inte har orsakats genom oaktsamhet, vilket annars är huvudregeln. Ansvarsförsäkringen har också en koncentrerande effekt. En och samma försäkring täcker flera skadeståndsskyldigas ansvar och på så sätt koncentreras skadeståndet till vissa personer.
Som förstås kommer ansvarsförsäkringen att vara till den skadelidandes fördel. Det finns dock vissa undantag som gör att den skadelidande kan vara tvungen att kräva ersättning direkt från skadevållaren. Försäkringen är konstruerad som en försäkring till förmån för försäkringshavarna, d.v.s. skadevållaren, vilket innebär att om försäkringen inte täcker viss skada utgår ingen ersättning till den skadelidande från försäkringen. Även om försäkringsbolagens möjligheter till ansvarsfriskrivningar är begränsade på grund av tvingande lagstiftning förekommer vanligtvis vissa friskrivningar. Ofta innehåller försäkringsvillkoren undantag för vissa skadesituationer. Ofta brukar skador som inte täcks av försäkringen vara underkastade ett strängt skadeståndsansvar. Vidare har oftast försäkringen en självrisk. Denna kan dock fungera preventivt genom att en potentiell skadevållare handlar mer aktsamt då denne måste ersätta delar av skadan själv. Vidare uppställs begränsningar gällande ansvarsbeloppet. Om skadeståndet överstiger dessa belopp kommer den skadeståndsskyldige själv få stå för skadeståndet.