När någon orsakar en skada som drabbar någon annan kan skadeståndsskyldighet uppkomma. Däremot skall inte skadeståndsskyldighet bli aktuellt i alla situationer då en skada uppstår. För att skadeståndsansvar skall åläggas någon förutsätts givetvis att det är rimligt att den personen får bära kostnaderna för skadan. Därför skall man som huvudregel bära skadeståndsansvar för de skador som man orsakar själv. Dessutom förutsätts vanligen att den skadebringande handlingen har varit oaktsam för att den skall läggas skadevållaren till last. När barn orsakar skador uppkommer frågan huruvida föräldrarna skall bära ansvaret för skadan. Detta skall behandlas närmare här nedan.
Först och främst bör uppmärksammas att föräldrar inte har så kallat principalansvar för sådana skador som deras barn vållar. Med principalansvar avses att någon skall ansvara för någon annans oaktsamhet. Arbetsgivare kan nämnas som exempel på en principal, d.v.s. någon med principalansvar. Arbetsgivaren skall nämligen svara för alla skador som den anställde orsakar i arbetet. Så länge föräldrar inte är arbetsgivare till sina barn har de inget principalansvar för dem. Däremot kan skadeståndsrättsligt ansvar uppkomma för föräldrar om de underlåter att utöva erforderlig uppsikt över sina barn. Regeln som ansvaret bygger på föreskriver att vårdnadshavare skall svara för att barn står under uppsikt alternativt att andra lämpliga åtgärder vidtas för att hindra att barnet orsakar skador. Om föräldrarna inte följer denna regel kan således skadeståndsansvar bli aktuellt.
Ett typiskt exempel på när ansvar kan uppkomma är då en förälder överlämnar en farlig leksak till ett litet barn eller om föräldern inte reagerar när ett barn använder en sådan leksak. Ansvar i dessa situationer blir framförallt aktuellt då det är yngre barn som leker. I dessa situationer kan man säga att när barnet inte har ansvar uppkommer i regel istället ansvar för föräldern. Detta då väldigt unga barn inte anses kunna åläggas skadeståndsansvar. Som ett exempel på en sådan situation då ansvar har uppkommit kan nämnas ett fall där en femårig flicka fick klippa bilder ur en tidning utan att någon uppsikt utövades över henne. Flickan kom därvid att skada en lekkamrat och flickans mamma blev skadeståndsansvarig. Även om barnen är lite äldre kan föräldrarna ha ansvar för liknande underlåtenhet. Kravet på tillsyn över barnen är exempelvis högre om föräldrarna är närvarande vid lek och dylika aktiviteter. I ett rättsfall, där en pojke hade sparkat ut en boll på gatan och skadat en cyklist, blev pappan skadeståndsskyldig för att denne inte hade sett till att leken skedde utan att risker för trafiken uppstod.
Tidigare uppkom inte ansvar, utom vid mer uppenbara försummelser, men i och med att den lagregel som diskuteras ovan infördes skärptes föräldrarnas ansvar. Numera har föräldrarna att tillse att barnen står under uppsikt så att de inte orsakar skador. Regeln har ett preventivt syfte. Genom regeln är tanken att föräldrarna skall vara mer försiktiga med att tillåta barnen handla utan uppsikt. Vårdnadshavare är vidare skyldiga att ge barnet vägledning och ha uppsikt över barnet i syfte att förhindra att barnet orsakar skada.
Slutligen kan nämnas att även den som tillfälligt har hand om barn, såsom förskolepersonal eller dagmammor, kan ådras skadeståndsansvar för underlåtenhet att utöva tillsyn över barnen. Dock är det i dessa situationer vanligtvis arbetsgivaren som ådrar sig skadeståndsansvaret genom principalansvar, d.v.s. att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som arbetstagaren orsakar i tjänsten. I ett rättsfall uppkom skadeståndsskyldighet för kommunen då en sjuårig pojke stack ett vasst föremål i ögat på en jämnårig kamrat. Föremålet var ett av flera verktyg som barnen hade tillgång till i ett snickarrum. Enligt Högsta domstolen hade man varit försumlig då man lät barnen använda verktygen utan tillräcklig uppsikt.