Utgångspunkten är att skadeståndet skall motsvara hela den skada som har orsakats den skadelidande. Dock kan det i vissa fall finnas förutsättningar att jämka skadeståndet. Med jämkning menas att skadeståndet sätts ned, så att skadevållare inte behöver betala lika mycket. Det är viktigt att uppmärksamma att tanken inte är att jämkning skall ske i alla situationer, utan att det endast är i vissa fall som jämkning kan bli aktuellt. Vidare gäller olika regler beroende på vilken sorts skada den skadelidande har drabbats av. För det fall den skadelidande har drabbats av en personskada gäller förmånligare regler, för den skadelidande, i förhållande till om en sakskada eller ren förmögenhetsskada föreligger. Med ren förmögenhetsskada avses en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider en sak- eller personskada.
För att en personskada skall kunna jämkas förutsätts att den skadelidande har medverkat till skadan genom grov vårdslöshet. Denna regel är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall och därför uppställs särskilt höga krav för att grov vårdslöshet skall föreligga. Normalt skall den skadelidandes vårdslöshet således inte anses vara grov. Exempelvis i fall då den skadelidande samtidigt har skapat en betydande risk för andra skulle grov vårdslöshet kunna föreligga eller om den skadelidande har visat en uppenbar likgiltighet för sitt eget liv eller sin hälsa. Om den skadelidande har medverkat till skadan med uppsåt kan dock jämkning oftare bli aktuellt. Om skadan har uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon och den skadelidande har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri kan jämkning ske om den skadelidande har medverkat till skadan genom oaktsamhet.
Som nämndes ovan är reglerna vid sakskador och rena förmögenhetsskador inte lika restriktiva. Om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan kan nämligen jämkning bli aktuellt. Dock föreskrivs att jämkning kan ske, det är inte så att jämkning måste ske. Detta gäller för övrigt även då det är fråga om en personskada. Bedömningen huruvida den skadelidande har varit oaktsam eller ej skall i dessa fall ske på ungefär samma sätt som vid aktsamhetsbedömningen av skada som har orsakats annan, med den skillnaden att hänsyn tas till risken att själv lida skada istället för risken att tillfoga annan skada. Normalt jämkas skadeståndet till en kvotdel av vad som annars skulle utgå. Vanligtvis brukar jämkning ske till 1/3, ½ eller 2/3. Det är även möjligt att jämka skadeståndet till noll, men det är ovanligt.
Vid jämkningen skall även hänsyn tas till graden av vållande på båda sidor. Hänsyn kan då bland annat tas till om det föreligger så kallat strikt ansvar på någon sida. Med strikt ansvar avses att man svarar för skador även om man inte har varit oaktsam. Vidare tas hänsyn även till andra omständigheter. Sådana omständigheter kan vara hur stor del av skadan som kan ha orsakats av den skadelidandes medvållande, hur farlig verksamheten på respektive sida var och parternas ekonomiska förhållanden. Man kan till exempel beakta om den skadelidande har ett särskilt behov av skadeståndet eller ej eller om skadan täcks av en ansvarsförsäkring.