Möjliga åtgärder vid ett misstänkt patentintrång


Som patenthavare har man, som huvudregel, ensamrätt till att yrkesmässigt utnyttja sin patentskyddade uppfinning. Det finns dock ingen speciell ”patentpolis” som konstant springer omkring och kontrollerar att ingen obehörig gör intrång i ensamrätten. I de flesta lägen är det patenthavaren själv som måste vara uppmärksam och övervaka att ensamrätten faktiskt upprätthålls – något som förstås kan vara mycket komplicerat att göra i praktiken.

Att försäkra sig om att ingen annan part beviljas ett patent som gör intrång i ens patent är förhållandevis enkelt. Innan patentmyndigheten beviljar ett patent så undersöks nämligen huruvida den aktuella uppfinningen uppfyller det så kallade nyhetskravet; och ett redan existerande patent som rör en uppfinning som är för lik uppfinningen i den senare patentansökan är ganska enkel att hitta under denna process – vilket innebär att något konkurrerande patent då inte kommer att beviljas. Trots detta kan emellertid, i speciella fall, situationen uppstå att man som patentinnehavare anser att ett senare beviljat patent gör intrång på ens ensamrätt. Därför är det viktigt att som patenthavare vara medveten om vilka patent som beviljas. Om situation att ett patent som man menar kränker ens rättigheter uppstår, kan den hanteras genom att man hos patentmyndigheten invänder mot det meddelade patentet. En sådan invändning skall göras inom nio månader från det att patentet beviljades. Ifall patentmyndigheten anser att invändningen är befogad, så leder det till att det aktuella patentet upphävs.

Av naturliga skäl är det ofta svårare att kontrollera att ingen gör intrång i ens patent genom att utnyttja uppfinningen (utan att ansöka om patent på den). Det kanske är förhållandevis lätt att bevaka sina rättigheter och vara medveten om vad ens konkurrenter håller på med ifall man endast har patent i Sverige, men om man har patent i en mängd olika länder ökar självfallet risken att någon kan begå ett intrång utan att man upptäcker det. Det är förstås ofta i det närmaste omöjligt att veta vad en utomstående part gör undanskiljt i sin fabrik, oavsett om detta sker i Sverige eller utomlands. På grund av den enorma svårigheten att som patenthavare själv fullt ut tillvarataga sina rättigheter är det möjligt att ta till professionell hjälp i detta avseende – det finns en mängd företag som på uppdrag utför omvärldsbevakning (exempelvis granskar patent som beviljas inom ett visst område, går igenom tekniska tidskrifter, kontrollerar vad som marknadsförs på branschmässor inom specifika områden, med mera).

Vad kan man då som patenthavare göra när man upptäcker, eller misstänker, att någon obehörig part gör intrång i ens patent? Den första tanken kanske är att gå till domstol för att inleda en rättsprocess och därigenom skydda sina rättigheter. Emellertid är detta kanske inte alltid vad man bör göra, åtminstone inte initialt. Det är att rekommendera att man som patenthavare i förväg tänker igenom hur man strategiskt sett skall hantera sina patentfrågor, till exempel hur man bör agera i samband med ett eventuellt intrång. Något som kan vara avgörande i samband med valet av strategi är hur pass ”stor” man är som aktör; driver man ett litet företag, utan särskilt stora ekonomiska tillgångar, eller är det kanske fråga om ett ansenligt företag med stora tillgångar? Detta är av betydelse eftersom en eventuell rättsprocess rörande patentintrång onekligen kan vara mycket kostsam och tidsödande; en resursstarkare part tenderar därmed att ha ett visst övertag i en rättsprocess. Av denna anledning kan det vid ett misstänkt intrång vara nödvändigt att i viss mån anpassa sin reaktion efter vem den misstänkta intrångsgöraren är. Sedan är det även viktigt att se till hur situationen i övrigt ser ut. Vad ligger bakom det eventuella intrånget – kanske beror intrånget på ett ärligt misstag, att intrångsgöraren inte var medveten om att rättigheterna till den aktuella uppfinningen tillhör någon annan? Oavsett situationen kan ett inledande steg vara att skicka ett varningsbrev, ofta kallat ”cease and desist” (ungefärlig översättning; upphör och avstå). I varningsbrevet upplyser man om att den aktuella uppfinningen är patentskyddad och uppmanar den misstänkta intrångsgöraren att genast upphöra med intrånget samt att även i framtiden avstå från fortsatt intrång. Något beroende på hur aggressivt man vill hantera situationen, kan man också varna för att fortsatt intrång kommer att leda till rättsliga åtgärder. I vissa situationer kanske man hellre vill föreslå att ett licensavtal ingås, vilket kan vara fördelaktigt för båda parter.

Om intrånget trots allt fortsätter, så får man utvärdera huruvida vinsten av att inleda en rättsprocess överväger kostnaderna. Härvid bör man också tänka över exempelvis i vilket land en eventuell rättsprocess kommer att ske – i vissa länder är det svårare att upprätthålla och driva igenom sina rättigheter i jämförelse med andra länder. Att påbörja en rättsprocess kan förstås ha många fördelar. Det kan för det första bringa klarhet i ifall ett intrång faktiskt skett, i och med att en utredning sker och eventuella bevis kan säkras. I idealfallet går utredningen och den efterföljande rättegången snabbt och smidigt och resulterar i att intrångsgöraren upphör med sin olagliga verksamhet samt betalar skadestånd till patenthavaren.

Bläddra bland juridiska artiklar