Om man har skapat en uppfinning, och vill skydda den i Sverige, kan man ansöka om att beviljas svenskt patent på uppfinningen. Man vänder sig då till Patent- och registreringsverket (PRV), vilket är den myndighet som främst hanterar patenträttsliga frågor i Sverige.
I en patentansökan får som grundprincip endast sökas patent på en enskild uppfinning; flera, av varandra oberoende uppfinningar, är inte möjliga att söka patent på genom en ansökan. Patentansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, om det anses nödvändigt skall även ritningar ingå. Beskrivningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Det skall också ingå bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet så kallade patentkrav. Ansökan bör också inkludera uppgifter om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Detta kan dock utelämnas ifall det på grund av uppfinningens natur är uppenbart på vilket sätt uppfinningen kan utnyttjas. Att observera är dock att om patentansökningen gäller en gensekvens eller en delsekvens av en gen, så måste man alltid ange hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt.
Ansökan skall vidare innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven, detta i syftet att mer kortfattat ge teknisk information om innehållet i patentansökan. För det fall patentansökan rör ett biologiskt material, så måste i vissa fall ett prov från det aktuella biologiska materialet deponeras i samband med att ansökan görs. Slutligen skall även information om uppfinnarens namn och adress finnas med i ansökan. Om den som söker patentet är någon annan än uppfinnaren, måste det dessutom ingå en förklaring rörande hur rätten till uppfinningen övergått till sökanden (exempelvis att rätten till uppfinningen övergått till sökande med anledning av ett anställningsförhållande, att sökanden köpt rätten till uppfinningen etc). Även den sökandes kontaktuppgifter skall inkluderas. I samband med patentansökan måste den sökande betala en ansökningsavgift. Därefter måste även en årsavgift betalas för varje år som ansökan fortfarande är under behandling.
När något som framstår som en patentansökan har lämnats in till PRV anses ansökan ha ingivits. Detta är viktigt att notera, då vilken dag som anses utgöra patentansökans ingivningsdag kan vara avgörande i somliga situationer. Skulle en på något sätt ofullständig ansökan ha lämnats in, vilket gör att en ingivningsdag ännu inte kunnat fastslås, skall PRV (förutsatt att åtminstone tillräckliga kontaktuppgifter har lämnats i samband med ansökan) kontakta den sökande och förelägga denne att avhjälpa bristerna i ansökan inom två månader från datumet för föreläggandet. Om inte ansökan kompletteras inom denna tid så anses ansökan inte ingiven och PRV avskriver ärendet. Ifall den sökande kompletterar patentansökan inom den förelagda tiden anses ansökan, som huvudregel, ingiven vid den tidpunkt då samtliga brister avhjälpts. Under vissa speciella omständigheter kan emellertid det ursprungliga datumet för inlämnande av ansökan anses som ingivningsdag, trots att kompletteringar behövts göras i efterhand. En patentansökan får inte ändras på så sätt att det resulterar i att patent söks på något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen.
Efter att patentansökan ingivits på ett korrekt sätt kan den sökande, mot betalning av en avgift, begära att ansökningen ska genomgå så kallad nyhetsgranskning. Om PRV anser att patentansökan av vissa anledningar inte kan beviljas, så skall den sökande föreläggas att inom en specificerad tid avge yttrande eller vidta åtgärder som undanröjer hindret. Om inte den sökande yttrar sig eller vidtar rättelser, eller om de yttranden eller åtgärder som den sökande vidtagit trots allt inte undanröjer hindret, kan det leda till att PRV avskriver patentansökan.
Skulle det inträffa att en annan part hävdar ett den har bättre rätt till uppfinningen än den sökande, och det inleds rättegång i ärendet, kan PRV förklara patentansökan vilande till dess att domstolen avgjort målet. Om en annan part kan bevisa att denne har bättre rätt till den aktuella uppfinningen, kan PRV besluta att patentansökan skall överföras på denne. Om så sker, skall den nya sökanden betala en ny ansökningsavgift.
Under tiden som PRV beslutar om en eventuell överföring av en patentansökan är det inte möjligt att avskriva, avslå eller bifalla ansökan. Om PRV slutligen kommer fram till att en patentansökan är fullständig och det inte finns några hinder mot att bevilja ett patent på uppfinningen, så skall man underrätta den sökande om att patent kan meddelas. Den sökande måste därefter, inom två månader, betala en meddelandeavgift. Om den sökande även är den som uppfunnit uppfinningen och har svårt att betala meddelandeavgiften, kan PRV under vissa omständigheter medge undantag från kravet att betala denna avgift. I annat fall kan patentansökan komma att avskrivas ifall den sökande inte betalar avgiften. När meddelandeavgiften inbetalats och PRV inte anser att det finns något hinder mot patent, så skall patentansökan bifallas. Beslutet att bifalla ansökan skall vidare kungöras och, när så skett, är patentet meddelat. PRV antecknar därefter patentet i sitt patentregister samt utfärdar ett patentbrev.
Som slutkommentar kan sägas att det ofta är mycket komplicerat att hantera en patentansökan. Det är inte helt lätt att formulera patentkrav och få till allt annat på ett korrekt sätt, så att man faktiskt kan få skydd för sin uppfinning på det sätt som man önskar. Det finns därför ofta ett behov av såväl teknisk som juridisk hjälp och det är därmed att rekommendera att man tar hjälp av en expert på området.