När det gäller patent finns det ett antal situationer som kan leda till att någon form av domstolsprocess inleds. Det första som man kommer att tänka på kanske är domstolsprocesser i samband med patentintrång, men även i en mängd andra fall kan domstolsprocesser bli aktuella. Nedan följer en genomgång av några av de vanligaste fallen då domstolsprocesser aktualiseras samt kortfattade presentationer av vad som gäller i dessa fall.
Inledningsvis kan något om patentintrångsprocesser nämnas. När det gäller många andra sorters brott kan åklagaren på egen hand besluta om att väcka åtal mot en misstänkt, men en straffrättslig process rörande patentintrång drar inte igång på egen hand. Det är istället så att den skadelidande (patenthavaren) måste ange brottet till åtal först patentintrång är alltså ett så kallat målsägandebrott. För att åklagaren skall besluta sig för att väcka åtal måste det dessutom av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. Ett misstänkt patentintrång leder i allmänhet inte enbart till att en så kallad brottsmålsrättegång (där den misstänkte intrångsmakaren åtalas) inleds, utan oftast inleds simultant en civilrättslig rättegång där patenthavaren begär skadestånd från intrångsmakaren. I vissa situationer är det inte aktuellt att åtala den misstänkte med anledning av intrånget, men en skadeståndsprocess kan emellanåt ändå vara aktuell att föra. Vid patentintrång äger domstolsprocessen i första hand rum vid Stockholms tingsrätt.
I många situationer är det Patent- och registreringsverket (PRV), den svenska patentmyndigheten, som meddelar olika sorters beslut. Detta av naturliga skäl, då det är PRV som är ansvarigt för mångt och mycket som rör administrativa frågor kring patent. Under ett patents uppkomst och därefter under patentets levnadstid kommer PRV att fatta diverse beslut. Som viktiga exempel på vad PRV fattar beslut om kan nämnas;
att en patentansökan under vissa förutsättningar skall avskrivas
att patent skall beviljas
begränsning av patentkrav.
Ifall patentet inte beviljas kan den sökande välja att överklaga PRV:s beslut. Detta överklagande görs vid Patentbesvärsrätten (en specialdomstol för bland annat vissa patenträttsliga frågor) och måste ske inom två månader från det att PRV meddelade sitt beslut. I somliga fall är det även möjligt att överklaga de beslut som fattats av Patentbesvärsrätten. Då vänder man sig till Regeringsrätten inom två månader från det att beslutet meddelades.
Efter att ett patent beviljats kan andra än patenthavaren göra invändningar mot patentet. Detta sker genom att man lämnar en skriftlig invändning till PRV inom nio månader från det att patentet meddelades. PRV kan därefter välja att antingen avslå invändningen eller att upphäva patentet upphävande kan bli aktuellt exempelvis om det visar sig att patentet beviljas trots att vissa grundläggande förutsättningar för patenterbarhet inte är uppfyllda. Även ett beslut att avslå en invändning eller att upphäva ett patent kan överklagas till Patentbesvärsrätten respektive Högsta Förvaltningsdomstolen, på det sätt som diskuterats ovan.
Domstolsprocess kan vidare komma att inledas med anledning av att någon vill bli beviljad en tvångslicens till ett visst patent. I detta fall meddelar man först PRV om sin önskan och vänder sig därefter till Stockholms tingsrätt.
Rättegångsförfarande kan dessutom komma ifråga ifall någon vill att ett patent skall förklaras ogiltigt. Också vid en process rörande ogiltigförklaring skall man först meddela PRV om att man ämnar väcka talan om ogiltighet, därefter äger själva domstolsprocessen i första hand rum vid Stockholms tingsrätt.
Slutligen kan det nämnas att de domar som meddelats av Stockholms tingsrätt kan vara möjliga att överklaga till hovrätten. Hovrättens domar kan, i sin tur, i vissa fall vara möjliga att överklaga till Högsta Domstolen.