Utöver att en uppfinning måste anses utgöra en uppfinning i patentlagstiftningens mening för att det skall vara möjligt att patentera den, så finns det även vissa andra krav som måste vara uppfyllda. Som grundläggande krav kan nämnas:
att uppfinningen skall kunna tillgodogöras industriellt,
att uppfinningen skall vara ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan det så kallade nyhetskravet,
att uppfinningen väsentligen skall skilja sig ifrån vad som blivit känt före dagen för patentansökan kravet på så kallad uppfinningshöjd.
Vad menas då med att uppfinningen skall kunna tillgodogöras industriellt? Detta begrepp är inte helt klart definierat. Det innebär i princip att uppfinningen ska ha en yrkesmässig användning; den skall kunna tillverkas eller användas i någon form av industriell verksamhet. Vad som kan anses utgöra industriell verksamhet kan, i sin tur, även det vara något oklart. Som grundregel skall detta begrepp tolkas ganska brett allt ifrån klassisk industriverksamhet (användning eller framställning i fabriker, etc) till jordbruk, skogsbruk, byggnadsverksamhet och så vidare räknas in. Som en följd av kravet på industriellt tillgodogörande, måste alltså uppfinningen ha ett praktiskt användningsområde för att vara patenterbar. I kravet på industriellt tillgodogörande ingår vidare att uppfinningen skall ha teknisk karaktär, teknisk effekt samt vara reproducerbar.
Nyhetskravet innebär att det, som huvudregel, inte är möjligt att patentera en uppfinning ifall den på något sätt blivit känd innan patentansökan skickats in. Uppfinningen anses ha blivit känd ifall den på något sätt har blivit allmänt tillgänglig. Om uppfinningen nämnts i pressen eller i ett föredrag, om den utnyttjats offentligt (exempelvis sålts eller använts) eller på annat sätt blivit allmänt känd är det nyhetsskadligt nyhetskravet är då inte uppfyllt. Det spelar ingen roll var i välden som ett eventuellt offentligt utnyttjande eller liknande skett. Man brukar säga att nyhetskravet är absolut, eftersom uppfinningen inte bara måste vara ny i Sverige för att ett patent skall kunna beviljas här, utan (åtminstone i teorin) också i resten av världen. Det finns emellertid vissa undantag från nyhetskravet. Detta gäller bland annat för det fall uppfinningen blivit känd på ett otillbörligt sätt (exempelvis om någon stulit uppfinningen och därefter gjort den allmänt tillgänglig). Uppfinnaren/rättighetsinnehavaren har då sex månader på sig att lämna in en patentansökan under denna sexmånadersperiod bortser man alltså från att nyhetskravet egentligen inte är uppfyllt. Detsamma kan gälla ifall uppfinningen visats upp på vissa sorters officiella utställningar eller när man i samband med patentansökan begär så kallad prioritet.
Kravet på uppfinningshöjd att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som tidigare blivit känt betyder att det inte räcker att uppfinningen inte är identisk med en sedan tidigare existerande uppfinning. För att vara patenterbar måste uppfinningen alltså i större utsträckning än så skilja sig från andra uppfinningar; man kan som huvudregel inte patentera en uppfinning som enbart utgör en mindre, närliggande och oväsentlig modifikation av en tidigare uppfinning.