Skatt vid försäljning av emissioner


Kapitalvinster och annan avkastning som uppkommer genom innehav tillgångar och skulder beskattas inom inkomstslaget kapital. Vidare medges avdrag för kapitalförluster och löpande kostnader. Med kapitalvinster och kapitalförluster förstås först och främst vinster och förluster som uppkommer då tillgångar avyttras. Med avyttring menas vidare försäljning, byte och liknande förfoganden över en tillgång. Dessutom kan kapitalvinster uppkomma genom terminer, optioner och liknande och vid betalning av skulder i utländsk valuta. Huvudregeln är att kapitalvinsten skall beräknas till skillnaden mellan ersättning för en avyttrad tillgång, minskad med utgifterna för avyttringen, och omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet består av de utgifter som har lagts ut för att införskaffa tillgången, så kallade anskaffningsutgifter, och utgifter för att förbättra tillgången, så kallade förbättringsutgifter. För att bestämma skattens storlek måste man därför för det första veta när en tillgång skall anses vara avyttrad, eftersom det är först då skatteplikt uppkommer. Vidare måste man räkna ut hur hög ersättning som betalats för tillgången och hur högt omkostnadsbeloppet är. Anledningen till att man måste ha den informationen är att dessa uppgifter behövs för att kunna beräkna eventuell kapitalvinst- eller förlust.

Förvärv av värdepapper på grund av aktieinnehav

Ibland kan ett innehav av aktier medföra en rätt för aktieägaren att förvärva andra värdepapper. Om aktiebolaget skulle överlåta värdepapper till aktieägarna utan att marknadsmässig ersättning lämnas för värdepappren föreligger utdelning. Detta är intressant eftersom en utdelning skall tas upp till beskattning då den kan disponeras. Vidare gäller att det är den som har rätt till utdelningen som är skattskyldig. Om aktiebolaget däremot utfärdar egna nya aktier genom konvertibler, d.v.s. ett skuldebrev som senare kan omvandlas till aktier, har inte en utdelning skett. Istället har endast en uppsplittring av aktieägarnas aktieinnehav skett. Därför uppkommer inte heller skattskyldighet i sådana situationer. Vidare är en så kallad avknoppning inte att betrakta som utdelning eftersom det inte föreligger någon värdeöverföring vid sådana förfaranden. Med avknoppning menas att en del av en akties värde övergått till ett nytt värdepapper. Vid avknoppningar är den viktigaste frågan, ur skatterättslig synpunkt, hur mycket av aktiens omkostnadsbelopp som skall föras över till det nya värdepappret.

Fond- och nyemissioner

Fond- och nyemission utgör de viktigaste formerna av uppdelning av nya aktier. En fondemission innebär att ett aktiebolags bundna aktiekapital ökas genom att medel tas från aktiebolagets fria egna kapital. Detta innebär att antalet aktier ökar utan att aktiernas värde stiger. En nyemission innebär däremot att aktiebolaget ökar antalet aktier för att få in mer kapital i företaget. Aktiekapitalet i aktiebolaget ökar med vad som har betalats för de nya aktierna. Däremot innebär inte en nyemission en värdeökning för aktieägarna eftersom aktiekapitalets värdeökning motsvarar aktieägarnas egna inbetalningar. Vid en fondemission får en aktieägare vidare en delrätt och vid en nyemission får aktieägaren en rätt per aktie som innehas. För ett visst antal aktier får sedan aktieägaren en ny aktie. Både delrätter och teckningsrätter anses ha ett värde och kan därför säljas. Skulle en försäljning företas av en delrätt eller teckningsrätt uppkommer därför skatteplikt. Vidare innebär ett deltagande i en emission en avyttring. Dock undantas sådana avyttringar från beskattning vilket innebär att varken en fond- eller en nyemission medför några skattekonsekvenser för deltagande aktieägare.

Något om anskaffningsutgifter för delrätter och teckningsrätter

Trots att delrätter och teckningsrätter inte medför några skattekonsekvenser för aktieägarna måste de beaktas vid avyttringar av aktier och emissioner och vid avyttringar av delrätter och teckningsrätter. Anskaffningsutgiften för en del- eller teckningsrätt som har erhållits på grund av aktieinnehav skall anses vara noll kronor. Detta innebär att kapitalvinsten blir hela försäljningsintäkten vid en eventuell avyttring. Vidare kan nämnas att inlösenrätter och säljrätter är vanligt förekommande vid inlösen respektive återköp av aktier. Då sådana rätter har erhållits på grund av aktieinnehav i aktiebolaget som har utfärdat rättigheten skall anskaffningsutgiften också anses vara noll kronor.

Bläddra bland juridiska artiklar