Kapitalvinster och annan avkastning som genereras genom innehav av tillgångar och skulder beskattas inom inkomstslaget kapital. För löpande kostnader och kapitalförluster medges avdrag. Med kapitalvinster och kapitalförluster förstås framförallt vinster och förluster som uppkommer i samband med avyttringar av tillgångar. Vidare kan kapitalvinster uppstå på grund av terminer, optioner och liknande och vid betalning av skulder i utländsk valuta. För att kunna avgöra när en kapitalvinst respektive kapitalförlust uppstår måste man därför ta ställning till vad som menas med avyttring. Det är just denna frågeställning som denna artikel skall behandla.
Allmänt om avyttring
Kravet på avyttring ger vidare uttryck för den så kallade realisationsprincipen, vilken innebär att beskattning skall ske då en tillgång realiseras, och bestämmer när en inkomst eller förlust skall beskattas. För det första måste ställning tas till om det är fråga om en transaktion som medför skatteplikt eller om beskattning inte skall ske. Som exempel kan nämnas att gåvor, vilket inte medför beskattning, inte anses vara en avyttring. Sedan måste man avgöra tidpunkten för avyttringen för att kunna ta ställning till vilket beskattningsår inkomsten skall hänföras till. Med avyttring avses enligt huvudregeln byte, försäljning och liknande överlåtelser. Denna benämning anses omfatta alla överlåtelser där egendom övergår till annan mot ersättning. Även fall då en tillgång slutar existera räknas som avyttring. Som exempel på sådana situationer kan nämnas då ett aktiebolag likvideras eller försätts i konkurs. I vissa fall kan vidare avyttring anses föreligga då egendomen inte har bytt ägare men ändå förlorat sitt värde. Som exempel kan nämnas ett rättsfall där en förlust hade uppstått när en lånefordran hade eftergivits genom underhandsackord, d.v.s. en uppgörelse med fordringsägarna och låntagaren om att skulden sätts ned med visst belopp. I detta fall konstaterades att en avyttring av fordran hade skett.
Byte
Ett byte betraktas skattemässigt som att den bortbytta egendomen avyttras och den tillbytta egendomen köps. När en tillgång ändrar karaktär är en liknande situation där man måste avgöra om ett byte i verkligheten föreligger eller om det endast är fråga om en karaktärsändring. Detta då skatteplikt uppstår vid avyttringar men inte vid karaktärsändringar, eftersom tillgången då fortfarande finns kvar. Som exempel kan nämnas ett rättsfall där byte från A-aktier till B-aktier inte ansågs vara avyttring. Dock har i praxis omvandlingar av aktier som leder till rätt till ökad eller minskad utdelning ansetts vara en avyttring. Vidare ansågs en fordran vara avyttrad då den omvandlades till ett ovillkorat aktieägartillskott. Fordran var värdelös vid omvandlingen vilket ledde till att en kapitalförlust hade uppkommit. Vidare är vissa byten i samband med kapitalanskaffning från aktiebolag inte att se som avyttringar. Som exempel på sådana situationer kan nämnas när teckningsrätter byts ut mot aktier vid en nyemission.
Upplåtelser
Avyttringar måste dessutom skiljas från upplåtelser av en begränsad rätt, så kallad nyttjanderätt, till tillgången. Endast en rätt att få nyttja en tillgång innebär inte en avyttring. Dock måste ställning tas till om ett avtal i realiteten är en avyttring eller endast är en nyttjanderättsupplåtelse. För att kunna göra en sådan avgränsning måste avtalets verkliga innebörd således bedömas. Det finns dock en situation där en upplåtelse skall anses vara en avyttring. Denna undantagssituation är allframtidsupplåtelser av fastigheter mot engångsersättning. Som exempel på en sådan upplåtelse kan nämnas upplåtelse av vägrätt, vilket innebär att någon ges en oinskränkt rätt att nyttja en väg. Rätten upphör först då vägen dras in.
Civilrättslig giltighet
Slutligen krävs att avyttringen är civilrättsligt giltig för att en kapitalbeskattning skall uppkomma. Om den skattskyldige kan visa att avyttringen är ogiltig skall beskattning inte ske. För det fall den skattskyldige först efter beskattningen kan visa att avyttringen inte var giltig kan taxeringen ändras i efterhand. För till exempel avyttringar av bostadsrätter och fastigheter krävs att ett skriftligt avtal har upprättats för att köpet skall vara civilrättsligt giltigt. I sådana fall krävs i enlighet med detta även att formkravet har iakttagits för att en avyttring skall anses ha gjorts.