Inkomster och utgifter som uppkommer genom innehav av tillgångar och skulder skall beskattas inom inkomstslaget kapital. Dock görs undantag för sådana inkomster och utgifter som hör till näringsverksamhet. Sådana inkomster skall nämligen inte hänföras till inkomstslaget kapital. En huvudprincip gällande kapitalbeskattningen är att kapitalinkomsterna skall beskattas fullständigt och med en proportionell skattesats. Den proportionella skatten uppgår till 30 % och något grundavdrag medges inte för kapitalinkomsterna. Detta innebär att skattsatsen i regel blir lika hög oberoende av vem som beskattas. Detta innebär att även om någon har låga inkomster skall skattesatsen således vara lik hög som för den som har en hög inkomst.
Allmänt om kapitalinkomster
En annan utgångspunkt är att alla kapitalinkomster skall beräknas på ett liknande sätt. Dock är en sådan beskattning inte helt möjlig, vilket har lett till att hela kapitalinkomsten inte alltid är skattepliktig. Vidare finns vissa schabloniserade regler som innebär att beräkningen av kapitalinkomsten inte alltid är likadan. Dessutom skall kapitalinkomsterna beräknas utifrån det nominella värdet, vilket innebär att någon hänsyn till inflation inte tas. Man anser att tillräcklig hänsyn till inflation tas genom att skattesatsen för kapitalinkomster är lägre än skattesatsen för förvärvsinkomster.
Hur överskott och underskott inom inkomstslaget kapital beräknas
Genom att lägga ihop alla inkomster och kostnader till överskott respektive underskott beräknas inkomsten i inkomstslaget kapital. Då det gäller löpande inkomster som till exempel utdelning av aktier och ränta skall dessa tas upp som en intäkt i sin helhet. Utgifter som exempelvis förvaltningsutgifter och räntor skall dras av som kostnader. Då det gäller kapitalvinster och kapitalförluster skall dessa istället beräknas för varje avyttring för sig. Vad som menas med en avyttring är en försäljning, ett byte eller liknande förfogande över egendom. För att beräkna kapitalvinster och kapitalförluster drar man av en tillgångs omkostnadsbelopp från ersättningen som erhålls vid en avyttring. Resultatet härav blir antingen en kapitalvinst eller en kapitalförlust som antingen blir en intäkt eller en kostnad i inkomstslaget kapital.
Undantag från huvudregeln
Det finns, som nämnts, vissa undantag från att alla intäkter och kostnader skall läggas samman i sin helhet vid inkomstberäkningen. Till exempel är vissa skatteinkomster endast skattepliktiga till viss del. Som exempel kan nämnas att kapitalvinsten vid en försäljning av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt endast skall beskattas till 22/30-delar av kapitalvinsten. Vidare gäller ett generellt undantag om att avdragsrätt endast medges till 70 % av kapitalförlusterna. Dock kan en mindre del vara avdragsgill i vissa fall och i vissa andra fall är istället hela kapitalförlusten avdragsgill. Beskattningen skall vidare ske då inkomsten anses realiserad. En kapitalvinst skall anses vara realiserad, och därmed tas upp till beskattning, då tillgången avyttras. Löpande intäkter skall istället anses vara realiserade då de kan disponeras.
Möjligheter till skattereduktion
För det fall ett överskott uppkommer efter beräkningen av inkomsterna och kostnaderna skall överskottet beskattas med 30 %. För det fall resultatet istället skulle leda till ett underskott medges skattereduktion på 30 % av underskottet, så länge underskottet inte överstiger 100 000 kronor. Den del av underskottet som överstiger 100 000 kr reduceras endast med 21 %. Reduceringen görs mot statlig och kommunal inkomstskatt. Detta leder till att kapitalförluster och kostnader kan utnyttjas vid beskattningen. Detta då man kan minska kapitalinkomsterna genom avdrag för kostnaderna och vid kapitalförluster kan skatten för förvärvsinkomster minskas genom skattereduktion. Dock förutsätts att den skattskyldige har förvärvsinkomster som kan minskas med skattereduktionen under samma beskattningsår för att kunna utnyttja skattereduktionen. Slutligen bör uppmärksammas att en skattereduktion kan sparas och utnyttjas vid ett senare år om den inte kan utnyttjas det år då den uppkommer.