Inom inkomstslaget kapital skall kapitalvinster och annan avkastning som uppkommer på grund av innehav av tillgångar och skulder beskattas. Avdrag görs för löpande kostnader och kapitalförluster. Med kapitalvinster och kapitalförluster förstås framförallt vinster och förluster som uppkommer i samband med avyttringar av tillgångar. Med avyttring menas vidare försäljning, byte och liknande förfoganden över en tillgång. Vidare kan kapitalvinster uppstå genom terminer, optioner och liknande och vid betalning av skulder i utländsk valuta. Då det kommer till beskattningstidpunkter för kapitalinkomster skall kapitalvinster tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras. En tillgång anses vidare vara avyttrad då ett bindande avtal om överlåtelsen av tillgången har ingåtts. Detta innebär att det är först då det inte längre är möjligt att ångra sig som en avyttring är gjord. Det saknar således betydelse om tillgången har överlämnats eller skall överlämnas vid ett senare tillfälle, eller att betalning ännu inte har skett.
Optionsavtal och fall där ersättningen är beroende av framtida händelser
Något som bör uppmärksammas är att ett så kallat optionsavtal inte leder till att en avyttring anses ha gjorts. Med optionsavtal menas en rätt att ingå ett visst avtal i framtiden. För ena parten innebär optionsavtalet en skyldighet att träffa ett visst avtal. Ett optionsavtal är därför ett avtal som endast binder en av parterna, till skillnad från ett ömsesidigt avtal som binder båda parter. I ett fall ansågs ett optionsavtal, vilket gav köparen en rätt att köpa aktier, inte vara en avyttring, trots att säljaren inte hade stora möjligheter att utöva sådana rättigheter som tillkommer en aktieägare. Vidare finns det situationer då storleken av ersättningen beror på framtida händelser. I sådana fall kan endast det pris som redan har bestämts beaktas vid kapitalvinstberäkningen. Om ytterligare ersättning uppkommer först senare, något som kallas för tilläggsköpeskilling, skall denna ersättning beskattas vid uppkomsten. Anledningen härtill är att då tilläggsköpeskillingen inte är känd anses osäkerheten förhindra möjligheterna till beskattning.
Praxis beträffande framtida betalningar
En sådan osäkerhet som förhindrar beskattning har ansetts föreligga i ett fall där en ytterligare betalning skulle utges, vid sidan av ett bestämt pris. Den delen av priset som skulle betalas senare var dessutom beroende av vinstutvecklingen i aktiebolaget som såldes. I ett annat fall skulle köparen av en fastighet betala en summa till säljaren för det fall köparen skulle få mer än fyra gånger det betalda priset vid en framtida försäljning. Om köparen inte skulle få ut så mycket vid en försäljning skulle däremot något ytterligare inte betalas. Även i detta fall ansågs betalningen vara för osäker för att kunna ligga till grund för beskattningen. I ett annat fall skulle tilläggsköpeskillingen uppgå till 3,5 gånger det genomsnittliga resultatet i aktiebolaget som såldes. Denna tilläggsköpeskilling skulle betalas under fyra räkenskapsår. I detta fall beskattades betalningarna årligen.
Beräkning av kapitalvinsten
Då kapitalvinsten skall beräknas skall hela ersättningen för tillgången som avyttrats ingå. Dock skall, som sagts, inte tilläggsköpeskillingen ingå i den omedelbara beskattningen. Dock skall även sådana delar av betalningen som betalas först vid ett senare tillfälle tas med i kapitalvinstberäkningen om betalningen är bestämd till sitt belopp. Eftersom detta ibland kan orsaka problem för säljaren kan anstånd med skattebetalningen i särskilda fall beviljas. För att anstånd skall beviljas förutsätts att betalningen är fördelad på minst tre år alternativt att det är osäkert om avyttringen kommer att stå fast. Som exempel på en sådan situation kan till exempel nämnas då myndighets godkännande krävs för avyttringen.