Att hyra ut sin bostad är en inte helt ovanlig företeelse. De inkomster man får genom att göra detta är skattepliktiga och hör till inkomstslaget kapital och skall därför tas upp i deklarationen. Här kommer reglerna för uthyrning av sin privata bostad att presenteras och vilka avdrag man får göra från de intäkter man har genom sådan uthyrning.
Det första man bör tänka på, om man är i en situation där en uthyrning av ens bostad är aktuell, är hur mycket man kan tänkas få in genom en sådan uthyrning. Förutom den rent ekonomiska aspekten av ett sådant övervägande, finns nämligen en skattemässig effekt som kan vara intressant att känna till. Vid uthyrning av en privatbostad, alltså en bostad som till övervägande del används för ens eget eller ens närståendes boende, är det nämligen så att utgifter för upplåtelsen inte får dras av. Man gör istället avdrag med 21 000 kronor per år, samt 20 procent av den intäkt man får genom upplåtelsen.
Hyr man således ut sin lägenhet för 5000 kronor per månad i fem månader får man för det första dra av 21 000 kronor och sedan 20 procent på 4 000, alltså 800. Den totala inkomsten blir då 3 200 kronor.
Vid sådana här kortare uthyrningar kan alltså de schablonmässiga avdragen göra att man inte får någon vinst, men står man i en situation där utgifterna i samband med uthyrningen kommer att överstiga 21 000 och de pengar man kommer att få in inte är speciellt stora bör man kanske tänka om.
Vid uthyrning av en hyresrätt gäller vidare att man får dra av den hyra man som innehavare betalar. Är det en bostadsrätt man hyr ut får man också dra av den hyra eller avgift man betalar till föreningen. Övriga tillskott av kapital man som bostadsrättsinnehavare gjort får dock inte räknas in i avgiften.
Nu nämnda regler gäller generellt vid uthyrning, men det finns några specialfall där de inte kan tillämpas. För det första tillämpas de inte om en delägare i ett handelsbolag, eller närstående till denne, hyr ut till handelsbolaget. Inte heller gäller reglerna om en arbetstagare, eller närstående till honom eller henne, hyr ut till sin arbetsgivare eller någon som har intressegemenskap med arbetsgivaren. Orsaken till dessa regler är förstås att det inte sällan kan misstänkas att arbetsgivaren eller bolaget hyr bostaden som en tjänst för uthyraren och att pengarna som betalas egentligen är lön. Man skulle då skattefritt få åtminstone 21 000, plus eventuellt avdrag på 20 procent av intäkten. Vid nu nämnda sorters uthyrning gäller istället att man får göra skäligt avdrag för de utgifter man haft vid sådan uthyrning. Skäligt avdrag är i detta fall bara sådana reella merkostnader som faktiskt uppstått genom uthyrningen och bedömningen är ganska snäv, som exempel kan nämnas ökad elanvändning. Överskottet, alltså det man tjänat på uthyrningen, kan dessutom komma att beskattas i inkomstslaget tjänst, eftersom det som sagt ligger nära ren lön.