Skyddet för vårt privatliv är en grundläggande fri- och rättighet. Rättigheten finns bland annat upptagen i Europakonventionen. Sverige har i egenskap av medlemsstat i Europarådet ratificerat konventionen. Detta innebär att de rättigheter som konventionen stadgar måste tillämpas såsom lag i svensk rätt; lagar och bestämmelser som strider mot konventionens bestämmelser får inte antas. Vid en eventuell konflikt mellan enskild och den svenska staten vad avser den enskildes rättigheter och skyldigheter enligt konventionen så kan man vända sig till Europadomstolen. Europadomstolen ska inte förväxlas med Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) som finns i Luxembourg. Europadomstolen har sitt säte i Strasbourg, Frankrike.
Denna grundläggande rättighet innebär att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Rättigheten är inte absolut, det vill säga att det kan finnas situationer då den kan inskränkas. Det stadgas att offentlig myndighet inte får ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller skydd för andra personers fri- och rättigheter. Detta innebär att rätten för privatlivet kan komma att kollidera med andra rättigheter och situationer då får man väga rättigheterna mot varandra. I ett sådant fall kan det vara berättigat att begränsa rätten till privatliv, men det får aldrig gå så långt att rättighetens kärna urholkas. Inskränkningen måste vara i proportion till det intresse man försöker att skydda.
Hur stort omfång rätten till privat- och familjeliv har beror också på personen ifråga. Om det är en helt anonym person, som inte figurerar i tidningar eller television, så kan rimligen skyddet antas vara högre för den personen. Det vill säga att exploateringen kan bli en kränkning vid ett tidigare stadium. Om det däremot rör sig om en person som är en större profil medialt, så är resonemanget det att personen får antas ha en högre toleransnivå innan skyddet för privat- och familjeliv anses kränkt.
Bestämmelsen har givit upphov till ett stort antal rättsfall i Europadomstolen och domstolens tolkningar har bidragit till att utveckla och utvidga rättigheterna enligt denna bestämmelse. Bland annat så har Europadomstolen konstaterat att bestämmelsen inte bara täcker det privata livet, men också det som man skulle kunna kalla det sociala privata livet. Domstolens resonemang går ut på att tolkningen av privatliv kan avse en situation isolerad från omvärlden; att privatliv avser det som sker inom hemmets fyra väggar. Domstolen menar emellertid att privatlivet utsträcker sig till situationer som omfattar människans privatliv i ett socialt sammanhang, där hon knyter band med sina medmänniskor. Domstolen anser att yrkeslivet tillhör den här sociala kontexten av privatlivet. Det är i detta sammanhang som ordet hem bör ges en vidare tolkning och även omfatta arbetsplatsen. I ett ganska känt fall kom denna fråga upp, då det gällde en genomsökning av ett kontor efter vissa dokument. Domstolen konstaterade att en sådan genomsökning, under de i fallet nämnda omständigheterna, stod i strid med rätten till ett privatliv.