Utpressning


Att tvinga en annan person att utföra (alternativt inte utföra) en viss handling, vilket i sin tur leder till en förtjänst för gärningsmannen och en förlust för brottsoffret är vanligtvis att anse som ett brott. Frågetecken kan dock uppstå kring exakt hur brottet skall rubriceras, framförallt ifall det rör sig om någon form av rån eller om det istället handlar om något slags utpressning. Utpressning kan sägas vara sekundärt till rån, på så sätt att om förutsättningarna för rån anses vara uppfyllda så kommer handlingen att rubriceras som rån, även om samma gärning potentiellt också skulle kunna anses som utpressning. Det som framförallt skiljer rån och utpressning från varandra, är vilket slags tvång som gärningsmannen använt för att tvinga brottsoffret.

För att en gärning skall kunna bedömas som rån krävs att så kallat råntvång använts – här inkluderas framförallt vad som brukar kallas för våld å person samt hot som för den hotade innebär eller framstår som trängande fara. Det handlar främst om mer allvarligt våld, exempelvis misshandel, som riktas mot brottsoffret personligen. Även ifall det rör sig om hot så skall dessa så att säga vara av ett mer allvarligt och omedelbart överhängande slag (till exempel situationen att bli rånad under pistolhot).

För att en gärning skall kunna definieras som utpressning behöver dock inte råntvång ha använts, utan det räcker med så kallat olaga tvång. Begreppet olaga tvång omfattar även mer ”lindriga” former av våld och hot, till skillnad från begreppet råntvång. För att en handling skall räknas som olaga tvång krävs inte att det handlat om våld å person eller hot som för brottsoffret innebär/framstår som trängande fara. Istället räcker det alltså att gärningsmannen utövat våld av ett mildare slag eller hotat med att utföra något slags brottslig gärning eller dylikt (dessa hot kan rikta sig mot brottsoffret personligen, men möjligen även mot dennes anhöriga, dennes egendom och så vidare). Även att exempelvis hota med att åtala eller ange någon för ett brott, alternativt att hota med att lämna skadliga meddelanden, kan under vissa omständigheter falla in härunder.

Vilka gärningar faller då mer exakt in under brottsrubriceringen utpressning? Främst handlar det alltså om situationer där gärningsmannen genom användande av olaga tvång tvingar en annan person till en handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den som blivit tvingad. Nämnvärt är att det likaväl kan röra sig om vinning för någon annan, av gärningsmannen avsedd, person samt skada för vissa andra än just den tvingade personen (typiskt sett för någon som den tvingade representerar, exempelvis dennes arbetsgivare). Formuleringen att gärningen skall ha inneburit skada respektive vinning innebär att en så kallad förmögenhetsöverföring skall ha skett för att brottet utpressning skall kunna anses ha begåtts. Ett mer konkret exempel på vad som skulle kunna tänkas karakteriseras som utpressning är situationen att A säger till B ”Ge mig alla dina kontanter, annars kommer jag att berätta för din fru att du är otrogen med C.”, varpå B faktiskt ger alla sina kontanter till A. Även att A exempelvis skulle säga något i stil med ”Imorgon kl. 9 vill jag att du skall ge mig 10 000 kr, annars kommer jag att slå sönder din bil.” till B, varefter B följer A:s instruktioner, skulle kunna anses som utpressning.

Påföljden vid utpressning av normalgraden är fängelse i upp till två år. Skulle utpressningen anses som ringa, blir istället böter aktuellt. Är emellertid brottet av det grova slaget, så riskerar gärningsmannen fängelse i mellan ett och sex år. När man avgör om utpressningen kan anses som grov, tar man exempelvis hänsyn till hur huruvida gärningsmannen har använt våld vid brottets utförande, ifall hot av allvarligt slag förekommit och så vidare.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar