Det är en ofta förekommande situation att en person, med anledning av sin anställning eller andra liknande uppdrag, har i uppgift att hantera pengar eller annan egendom som ägs av någon annan part (exempelvis personens arbetsgivare). Har man på detta sätt fått egendom i sin besittning, under villkoret att man skall överlämna eller redovisa den och alltså inte får lov att göra vad som helst med den aktuella egendomen, så kan brottsrubriceringen förskingring bli aktuell om man åsidosätter sina skyldigheter gentemot den som är berättigad till egendomen.
Trolöshet mot huvudman kan sägas vara ett sekundärt brott i förhållande till förskingring på så sätt att om en gärning kan tänkas rubriceras som trolöshet mot huvudman såväl som förskingring, så kommer rubriceringen förskingring att ha företräde.
Brottsrubriceringen trolöshet mot huvudman har följaktligen vissa likheter med förskingring. Även i fråga om trolöshet mot huvudman handlar det om att gärningsmannen har haft något slags uppdrag eller dylikt, som har inneburit en förtroendeställning. Det handlar också om att gärningsmannen på något sätt har misskött sitt uppdrag och därigenom skadat uppdragsgivaren. Till skillnad från vad som gäller för förskingring krävs inte att gärningsmannen har gjort någon förtjänst genom sitt agerande. Vid trolöshet mot huvudman behöver det inte heller handla om att gärningsmannen fått egendom i sin besittning, med skyldighet att överlämna eller redovisa för den.
Närmare bestämt utgörs trolöshet mot huvudman av att gärningsmannen, som med anledning av en förtroendeställning har fått i uppgift att för någon annan sköta ekonomiska angelägenheter eller självständigt ha hand om en kvalificerad teknisk uppgift alternativt övervaka skötseln av dylika angelägenheter eller uppgifter, missbrukar sin förtroendeställning och på så sätt skadar huvudmannen (uppdragsgivaren). Även situationen att gärningsmannen har fått till uppgift att sköta en rättslig angelägenhet åt någon annan och då, till skada för huvudmannen, missbrukar sin förtroendeställning kan anses som trolöshet mot huvudman.
Vad kan då, något mer konkret, räknas som sådant missbruk av förtroendeställning att det faktiskt blir fråga om trolöshet mot huvudman? Det blir i slutändan alltid nödvändigt med en helhetsbedömning, så svaret på den frågan är inte helt klart. Det är dock vanligtvis så att det inte räcker med att personen i förtroendeställning gjort mindre lyckad affär å huvudmannens vägnar eller enbart misskött sitt uppdrag i mindre omfattning det måste faktiskt vara fråga om missbruk av förtroendeställningen, samtidigt som detta agerande måste ha lett till skada för huvudmannen.
Säg exempelvis att A är inköpschef på företaget B. A köper på B:s vägnar in varor från leverantören C. Sedan visar det sig att det hade varit något billigare att köpa samma slags varor från leverantören D istället. A har genom sitt agerande alltså orsakat viss (om än liten) skada för B, dock kan man nog inte i ett sådant fall hävda att det rör sig om ett sådant missbruk av förtroendeställning som kan medföra ansvar för trolöshet mot huvudman. Skulle man dock ändra förutsättningarna något, så att A köper in stora mängder varor från C med anledning av att C mutat A (trots att A är fullt medveten om att D erbjuder samma sorts varor till mycket lägre pris) kan kanske brottsrubriceringen trolöshet mot huvudman komma att aktualiseras. Ett annat exempel på ett agerande som kan komma att bedömas som trolöshet mot huvudman är ifall en advokat, som fått i uppdrag av sin klient att förhandla fram ett avtal, går med på alldeles för dåliga villkor å sin klients vägnar.
Påföljden vid trolöshet mot huvudman är böter alternativt fängelse i upp till två år. Anses brottet vara grovt kan dock rent av fängelse i mellan sex månader och sex år bli aktuellt. Som försvårande omständigheter, vilka kan resultera i att brottet anses vara av ett grovt slag, räknas bland annat att gärningsmannen genom brottet förorsakat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar ekonomisk skada. Också att gärningsmannen utnyttjat förfalskade handlingar eller vilseledande bokföring i samband med brottet är exempel på försvårande omständigheter.