Häleri samt häleriförseelse


Att stjäla något, alltså att ta en annan persons egendom utan lov, är nog de flesta medvetna om är olagligt. Vad kanske inte alla är fullt lika medvetna om är att det även kan vara brottsligt att befatta sig med stulen egendom i ett senare läge, främst genom någon form av häleri. Det är emellertid inte bara stöld som kan leda till att häleri i någon form kan anses begås i ett senare skede, utan även andra brott kan aktualisera ansvar för häleri. Gärningar som snarast skulle klassas som penningtvätt bedöms dock i första hand enligt bestämmelserna om penninghäleri och penninghäleriförseelser.

Det finns flera olika alternativa situationer som kan medföra att brottsrubriceringen häleri blir aktuell. Ett vanligt exempel är att en person på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är berövat annan genom brott (exempelvis att köpa egendom som denne vet är stulen). Att i en situation bereda sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv kan också föranleda ansvar för häleri. Typiskt sett kan otillbörlig vinning vara att ta emot pengar som man vet härrör från brottslig verksamhet, till exempel om A inledningsvis har stulit en TV, som han sedan säljer till B, för att därefter ge de pengar som detta inbringade till C – C riskerar då att göra sig skyldig till häleri enligt detta stadgande.

Häleribrott kan vidare begås genom att en person genom krav, överlåtelse eller liknande försöker göra gällande en fordran som uppkommit på ett brottsligt sätt. Så är fallet till exempel om A genom utpressning tvingats att upprätta ett skuldebrev, vilket B därefter, fullt medveten om hur skuldebrevet tillkommit, använder för att kräva A på betalning.

Slutligen kan det också vara att bedöma som häleri att i näringsverksamhet eller liknande, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande, köpa eller mottaga något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott. I detta fall krävs alltså endast att det ”skäligen kan antas” att en viss sak härrör från en brottslig gärning, men det krävs även att man mottar eller förvärvar den aktuella saken som ett led i en näringsverksamhet eller annan verksamhet av större omfattning – till exempel ifall en butiksinnehavare kanske misstänker, men inte säkert vet, att de varor som han köper av en viss leverantör kan tänkas vara stöldgods.

Begår man häleri, så riskerar man att dömas till fängelse i upp till två år. Anses brottet som grovt, är straffskalan fängelse i mellan sex månader och upp till sex år. Är brottet istället att bedöma som ringa, så döms man inte för häleri utan för häleriförseelse, vilket kan resultera i böter eller fängelse i upp till sex månader.

Som häleriförseelse kan även vissa andra fall än de tidigare nämnda räknas. Att i andra fall än i samband med näringsverksamhet eller dylikt (som nämnts ovan) köpa eller mottaga något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande, kan vanligtvis definieras som häleriförseelse. Ifall situationen är sådan som nämnts i någon fallen ovan, med den skillnaden att gärningsmannen inte säkert insåg att ett brott var förhanden men denne hade skälig anledning att anta att ett brott faktiskt förelåg, så kan gärningsmannen komma att dömas för häleriförseelse istället för häleri.

Även en person som på något sätt deltagit i det så att säga ursprungliga brottet (exempelvis en stöld), men då inte insåg att ett brott höll på att begås kan komma att dömas för häleriförseelse. Detta förutsätter dock att personen hade skälig anledning att anta att ett brott förövades.

Liknande artiklar

Bläddra bland juridiska artiklar