Oredligt förfarande och svindleri


Att genom vilseledande förmå en annan person att göra (alternativt avstå från att göra) något, vilket i sin tur leder till vinning för gärningsmannen och ekonomisk skada för den vilseledda personen, är typiskt sett att bedöma som bedrägeri. Det finns dock vissa situationer som är snarlika bedrägeri, men där något av detta brotts förutsättningar inte är uppfyllda. Även om det då inte kan bli aktuellt att döma gärningsmannen för just bedrägeri, så kan andra brottsrubriceringar bli aktuella – dessa kan följaktligen i viss mån ses som komplement till bedrägeribestämmelsen.

Oredligt förfarande

Om man agerar oredligt genom att med hjälp av vilseledande förmå en annan person att göra (eller avstå från att göra) något och genom detta handlande skadar den vilseledda personen (eller någon som denne representerar, exempelvis dennes arbetsgivare), så kan man dömas för brottet oredligt förfarande. Till skillnad mot från vad som gäller för bedrägeri, krävs i detta fall inte att handlingen har resulterat i vinning för gärningsmannen, utan det räcker att handlingen medfört ekonomisk skada för brottsoffret. Det finns alltså inget krav på så kallad förmögenhetsöverföring mellan gärningsmannen och brottsoffret.

Som ett mer konkret exempel på en situation som skulle kunna tänkas bedömas som oredligt förfarande, kan nämnas att A lurar B att köpa en helt meningslös sak från C. B har då lidit en ekonomisk skada, men det är inte gärningsmannen A som därigenom gjort en förtjänst, utan C (som då inte förutsätts ha haft som avsikt att på något sätt lura B). Påföljden i samband med oredligt förfarande är böter eller fängelse i maximalt två år.

Svindleri

Att offentliggöra eller på annat sätt sprida vilseledande uppgifter bland allmänheten med syftet att påverka priset på en vara, värdepapper eller annan egendom är ett brott som rubriceras som svindleri. Även i samband med detta brott krävs alltså att vilseledande har förekommit, men det krävs däremot inte att någon faktiskt har blivit vilseledd och därigenom lidit någon ekonomisk skada eller att gärningsmannens handlande medfört vinning. Det finns även en något mer specifik situation som räknas som svindleri: det rör händelsen att en person som deltar i bildandet av ett aktiebolag eller annat slags företag och med anledning av sin ställning bör ha särskild kunskap om företaget, uppsåtligen alternativt av grov oaktsamhet, offentliggör eller på annat sätt sprider vilseledande uppgifter bland allmänheten eller företagets intressenter. Om detta sker med syftet att påverka bedömningen av företagets ekonomi, och på så sätt orsakar ekonomisk skada, så kan handlandet vara att bedöma som svindleri.

Det rör sig alltså i allmänhet om fall där gärningsmannen försökt vilseleda en större grupp personer. Det handlar vidare vanligtvis om att gärningsmannen försöker påverka ekonomin i en ganska stor skala – det är typiskt sett inte så att gärningsmannen exempelvis försöker lura en viss person att köpa en viss sak, utan det handlar snarare om att inför allmänheten framhäva alla varor av ett visst slag. Som ett mer konkret exempel på vad som kan tänkas utgöra svindleri kan nämnas att i ett pressmeddelande uttala sig mycket positivt om ett visst bolag, med syftet att höja dess aktiekurs, trots att man vet att det aktuella bolaget går väldigt dåligt. Begår man svindleri riskerar man fängelse i högst två år, alternativt böter eller fängelse i maximalt sex månader ifall brottet anses vara av ett ringa slag. Bedöms brottet istället vara grovt, så kan påföljden bli fängelse i mellan sex månader och sex år.

Liknande artiklar

Rån

Bläddra bland juridiska artiklar