Som en grundläggande regel inom skatterätten gäller att avdrag får göras för de utgifter en skattskyldig har för att förvärva och bibehålla en inkomst. Detta innebär att innan beskattning skall den intjänade inkomsten minskas med ett avdrag som motsvarar kostnaderna för att intjäna inkomsten. Beträffande avdrag för tjänsteinkomster brukar avdragen delas in i tre kategorier. I den första kategorin finns ökade levnadskostnader, kostnader för tjänsteresor, hemresekostnader och kostnader på grund av dubbel bosättning. Då det gäller dessa kostnader medges avdrag utan att någon särskild beloppsgräns ställs upp. I den andra kategorin behandlas kostnader för resor till och från arbetet. Avdrag för sådana kostnader medges till den del som överstiger 9000 kronor. I den tredje kategorin finns övriga kostnader, vilka brukar ha ett mer direkt samband med tjänsten. Här medges avdragsrätt gäller endast för den del som överstiger 5000 kronor.
Hemresor
En skattskyldig som arbetar på en annan ort än orten där den skattskyldige eller dennes familj bor har under vissa förutsättningar rätt till avdrag för kostnader för hemresor. Sådana avdrag kan medges när det exempelvis är fråga om dubbel bosättning, då den skattskyldige under en längre tid arbetar på en annan ort eller då den skattskyldige i någon annan situation, på grund av arbetet, måste övernatta på en annan ort än hemorten. Dock är det endast den skattskyldiges hemresor som omfattas och således inte familjens eventuella resor till arbetsorten. Vidare bör uppmärksammas att dessa regler även gäller för den som är ensamstående. Förutsättningarna för att göra avdrag för hemresor är nämligen att resan företas mellan två platser inom EES-området (d.v.s. det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) samt att det är minst fem mil mellan platserna. Vidare medges avdrag endast för en hemresa per vecka.
Resor till och från arbetsplatsen
Om arbetsplatsen är belägen på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostadsort att den skattskyldige måste använda transportmedel medges avdrag för skäliga utgifter för resor mellan arbetsplatsen och bostaden. Vad som menas med skäliga utgifter är en bedömningsfråga som måste bedömas från fall till fall. Avdraget är inte beroende av om den skattskyldige har haft möjlighet att flytta till arbetsorten. Detta innebär att även om den skattskyldigheten utan vidare svårigheter hade kunnat flytta till arbetsorten kan den skattskyldige ändå få avdrag för resekostnaderna för att ta sig till arbetsorten. Dock gäller en begränsning i avdragsrätten på så vis att avdrag endast medges till den del kostnaderna överstiger 9000 kronor.
Praxis beträffande resor till och från arbetsplatsen
Avdrag medges i regel endast beträffande resor till arbetsplatsen från den ordinarie bostadsorten. Om kostnaderna för resor till en sommarbostad skulle bli högre än för resor till den ordinarie bostadsorten medges inte avdrag för resornas kostnad. Vidare krävs vanligtvis att avståndet mellan arbetsplatsen och bostaden är längre än två kilometer men i undantagsfall har en kortare sträcka godtagits. Som exempel kan nämnas ett fall där en kvinna medgavs avdrag för taxiresor en kilometer under nattetid då resan företogs i avsaknad av allmänna kommunikationer. Anledningen härtill var överfallsrisken. Avdrag brukar dessutom endast medges för resor med det färdmedel som är billigast. Dock anses det i vissa situationer godtagbart att ett dyrare färdmedel används. Som exempel kan nämnas ett fall där en kvinna medgavs avdrag för taxiresor nattetid trots att det fanns allmänna kommunikationsmedel. Även i detta fall togs hänsyn till överfallsrisken.
Avdrag för resor med egen bil
Avdrag för resor med egen bil medges för det fall avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer. Vidare krävs att det klart framgår att den skattskyldige sparar in totalt minst två timmar i resetid genom att använda bil istället för allmänna kommunikationsmedel. Vidare kan rätt till avdrag föreligga även om den skattskyldige inte skulle använda sin egen bil. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att även i de fall där den skattskyldige regelbundet lånar en bil och det kan antas att denne ger ersättning till bilens ägare skall avdrag medges. Avdraget är schabloniserat till 18,50 kronor per mil. Dessutom medges eventuella avgifter för bro-, färje- och vägavgift samt trängselskatt för den faktiska kostnaden. För det fall den skattskyldige använder bilen i tjänsten kan avdrag medges oberoende av tidsvinst och avstånd. Vidare gäller gynnsammare regler för den som på grund av handikapp, ålder eller sjukdom använder bilen för resor till arbetet. I dessa situationer medges nämligen avdrag för samtliga skäliga utgifter. Slutligen kan nämnas att avdrag kan göras för inställelseresor i samband med tillträde och fränträdande av anställning. I denna situation gäller dock även beloppsgränsen på 9000 kronor.