Kostförmån


Det normala är att ersättning i anställningsförhållanden utgår i form av lön eller jämförbar kontant betalning. Sådan inkomst skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Vidare kan olika sorters förmåner utgöra ersättning för utfört arbete. I sådana fall skall även förmånen beskattas som inkomst av tjänst. Anledningen därtill är att man vill att beskattningen skall vara densamma, oavsett om arbetstagare får betalt med kontant lön eller andra förmåner. Den skattskyldige beskattas på grund av detta på samma sätt som om den skattskyldige fått lön motsvarande förmånens värde.

Allmänt om kostförmån

Så kallad kostförmån är en vanligt förekommande förmån och innebär att den anställde får kostnadsfri kost. Kostförmånen skall beskattas då en dylik förmån anses vara tjänsteersättning. Allmänt gäller att förmåner skall beskattas utifrån förmånens marknadsvärde men då det kan vara väldigt svårt att kontrollera förmånens exakta värde skall kostförmåner värderas enligt schablon. Vidare finns det olika varianter av kostförmåner. En anställd kan få kostnadsfri mat hela dagen, kostnadsfri lunch eller middag alternativt kostnadsfri frukost. Värderingen av kostnadsförmånen är olika för de olika förmånsformerna. Den anställde skall nämligen beskattas som om arbetstagaren istället för en förmån hade fått lön motsvarande förmånens värde.

Hur en kostförmån skall värderas

Om en anställd får en fri måltid varje dag skall förmånens värde anses motsvara det genomsnittliga priset för en lunch i Sverige. Genomsnittspriset för en svensk lunch anses vara 76 kronor år 2011 och är således det värde som kostförmånen skall åsättas förmånen. Om en anställd får fri kost hela dagen anses detta värde vara 250 % av genomsnittspriset som nämndes ovan. Det blir således 190 kronor år 2011. För det fall den anställde betalar för förmånen med medel som redan har beskattas, d.v.s. med lön efter skatt, skall förmånens värde sättas ned i motsvarande mån. Om arbetsgivaren istället för fri kost skulle erhålla värdekuponger, som inte gäller för vissa måltider utan istället till exempel för en viss summa, skall värderingen inte beräknas utifrån de schablonregler som diskuteras ovan. I dessa situationer skall förmånsvärdet istället beräknas utifrån förmånens marknadsvärde. Marknadsvärdet motsvarar vad den anställde hade fått betala om arbetstagaren själv hade anskaffat förmånen på orten, d.v.s. om arbetstagaren själv hade köpt värdekupongen eller lunchen.

Förutsättningar för att beskattning för kostförmån skall uppkomma

Vidare måste arbetsgivaren på något sätt erbjuda subventionerade måltider för att en kostförmån skall vara aktuell. Om en arbetsgivare driver en personalrestaurang med marknadsmässiga priser skall de anställda inte beskattas för någon kostförmån. Detta beror på att om den anställde betalar ett marknadsmässigt pris föreligger inte någon förmån. Den anställde förmånsbeskattas dessutom oberoende av hur förmånen tillhandahålls. Vilket betyder att förmånsbeskattning kan bli aktuellt både då den anställde får kostnadsfri kost vid tjänsteresor, utbildningar, konferenser och liknande samt då den anställde får kostnadsfri kost på arbetsplatsen.

Undantag från beskattning

Först och främst kan nämnas att fri kost som erbjuds den anställde vid representation inte skall beskattas. Med representation menas tillfällen där en arbetsgivare skall representeras för kunder och dylikt. Här kan det till exempel vara fråga om luncher med kunder eller andra affärskontakter. Vidare skall måltider på allmänna transportmedel och hotellfrukost inte beskattas om måltiden är en obligatorisk del av priset. Om det föreligger synnerliga skäl kan värdet av förmånen justeras. Som exempel kan nämnas då vårdpersonal och lärare skall äta tillsammans med brukare och elever och utöva tillsyn under måltiden. I sådana fall brukar nämligen förmånens värde sättas ned till noll.

Bläddra bland juridiska artiklar