Vad som skall tas upp i inkomstslaget tjänst


Inkomster i inkomstslaget tjänst är det som de allra flesta medborgare någon gång i livet kommer att betala skatt på. För det mesta är det kanske inte aktuellt för många att tänka på vad inkomstslaget egentligen omfattar, förutom ens vanliga lön, men det finns faktiskt fler saker som räknas som tjänst än bara den utbetalning man får på lönekontot varje månad. Dessutom finns det vissa förmåner som inte är skattepliktiga och därför inte behöver tas upp i deklarationen.

Vad räknas till inkomstslaget tjänst

Inkomstslaget tjänst innefattar både inkomster och utgifter som man får genom tjänst, förutsatt att de inte skall ses som kapitalinkomster, kapitalutgifter eller inkomster och utgifter p.g.a. näringsverksamhet. Det är bara fysiska personer och i några fall dödsbon som betalar skatt för tjänsteinkomster. Den första frågan man bör ställa sig om man vill avgöra huruvida en inkomst skall räknas till inkomstslaget tjänst är om inkomsten är uttalat skattefri. Är så fallet räknas den förstås inte som en tjänsteinkomst.

Om inkomsten inte är skattefri blir nästa fråga om inkomsten uppfyller den innebörd av ordet tjänst som lagstiftaren har avsett, det vill säga om inkomsten antingen härrör från anställning, uppdrag eller viss annan sorts inkomstbringande verksamhet. Inkomst från anställning är inte så svårt att definiera, är man anställd och får betalt för sitt arbete har man inkomst från tjänst. Som exempel på uppdrag kan nämnas sådant arbete som en konsult gör för ett företag, även om han inte är en fast anställd där. Till sistnämnda, något luddiga, kategori räknas exempelvis pengar en snickare får för att hjälpa grannen med arbete på dennes hus. Ytterligare konkreta exempel på inkomster som räknas som tjänsteinkomster är pengar man vinner genom att delta i en tävling på TV, samt det något lustiga exemplet inkomster genom kott- och bärplockning.

Det finns också inkomster och utgifter lagstiftaren särskilt har uttalat inte skall hänföras till inkomstslaget tjänst. Härmed skall inkomster som en delägare får som lön från ett handelsbolag inte beskattas som tjänst utan som inkomst av näringsverksamhet eller kapital och ränteutgifter man har för exempelvis studielån är inte avdragsgilla som tjänsteutgifter utan som kapitalutgifter.

När beskattas man och vad får man dra av?

Vad gäller tidpunkten för beskattning utgår man från kontantprincipen, som innebär att inkomsterna skall tas upp när de är tillgängliga för användning för den skattskyldige. Man skall alltså ta upp sina inkomster det beskattningsår då man kan disponera pengarna man har tjänat genom tjänst. Kontantprincipen har dock vissa undantag, bland annat vad gäller semesterersättning och vissa förmåner för exempelvis drivmedel och tågresor. Här kan också nämnas att man beskattas även om man skänker bort hela sin lön, eftersom lönen anses disponibel när den utbetalas.

Kostnader som är avdragsgilla skall, på liknande sätt, dras av det år då man betalar dem. Även här finns dock undantag, exempelvis för inventarier och verktyg av högre kostnad som används i tjänsten. För sådana utgifter kan man beviljas årliga avdrag och härmed fördela sina avdrag på det antal år som föremålet uppskattas kunna användas. Ytterligare undantag rör bland annat kostnader för hobbyverksamhet och köp av personaloptioner.

Slutligen kan nämnas att det finns övriga inkomster som också är undantagna från skatteplikt, häribland vissa stipendier och bidrag, såsom barnbidrag och bostadsbidrag. Ett ytterligare, något lustigt, exempel är det som gäller plockning av bär och kottar. Försäljning av egenplockade sådana varor behöver man inte ta upp om inte inkomsterna överstiger 12500 kronor på ett år.

Bläddra bland juridiska artiklar