Det är framförallt sådana inkomster som uppkommer på grund av anställning som skall i tas upp i inkomstslaget tjänst. Även andra inkomster beskattas som tjänst om de har uppstått på grund av en prestation och inte skall hänföras till något av de andra inkomstslagen. Detta innebär att om en inkomst inte skall hänföras till inkomstslagen näringsverksamhet eller kapital skall den beskattas i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln skall både inkomster som betalas kontant och på annat sätt beskattas tas upp som en tjänsteintäkt. Utgifter anses ofta utgöra personliga levnadskostnader och är i sådana fall inte avdragsgilla. Det är viktigt att veta hur inkomstslaget tjänst skall avgränsas i förhållande till de andra inkomstslagen för att veta hur beskattningen skall ske. Det är denna gränsdragning den här artikeln skall behandla.
Allmänt om vad som ingår i inkomstslaget tjänst
Det är som sagt inte enbart inkomster som uppkommer genom anställning som skall hänföras till inkomstslaget tjänst. Även inkomster från verksamhet som bedrivs endast tillfälligt skall beskattas som tjänsteinkomster. Även sådana situationer där arbetsprestationen är ytterst måttlig kan omfattas av tjänstebegreppet. Vidare kan nämnas att det finns vissa tillfälliga inkomster som undantagits från skatteplikt. Som exempel kan nämnas hittelön och andra inkomster som uppkommit genom insatser som är viktiga för samhället. Vidare är exempelvis utbetalning i form av stipendium skattefritt, trots att man kan säga att prestation har utförts. Det finns även fall då en anställd har fått en förmån av någon annan än arbetsgivaren. För att förmånen skall beskattas som tjänsteförmån krävs att det finns samband mellan arbetsgivaren och den som lämnat förmånen. Saknas sådant samband skall beskattning inte ske. Skulle dock den anställde ha utfört någon slags prestation till den som har utgett förmånen skall förmånen ändå beskattas. I detta fall beskattas förmånen inte som en inkomst från arbetsgivaren utan som en inkomst från den som betalat förmånen. Vidare föreskrivs i lagen att vissa inkomster skall behandlas som tjänst. Det är då fråga om inkomster såsom bland annat periodiskt understöd, livränta, pension och liknande inkomster som utgår periodiskt.
Gränsen mellan hobbyverksamhet och kapital
Att fastställa gränsen mellan tjänst och kapital är i regel inte speciellt problematiskt. Dock kan det i vissa fall vara svårt att bestämma vad som är att betrakta som hobbyverksamhet, vilket skall beskattas som tjänsteinkomst, och vad som skall beskattas som en kapitalinkomst. Hobbyverksamhet är sådan verksamhet som saknar vinstsyfte eftersom verksamheten utövas för att tillgodose utövarens personliga intressen. Om en hobbyverksamhet genererar inkomster skall inkomsterna beskattas som tjänst. En förutsättning för att hobbyverksamhet skall föreligga att utövaren själv är aktivt engagerad. Om det är någon annan som sköter verksamheten är det inte fråga om någon arbetsprestation från den skatteskyldige, vilket leder till att inkomsten inte bör beskattas som tjänst. Som exempel kan nämnas att någon äger en travhäst och låter någon annan träna och tävla med hästen. I sådana fall har ägaren till hästen inte utfört en prestation och skall inte beskattas inom tjänst utan istället är hästen att se som en kapitaltillgång. Slutligen kan det vara svårt att veta hur tillgångar som hänförs från en hobbyverksamhet skall beskattas då de säljs. Hobbyverksamhet skall inte beskattas i näringsverksamhet och därför skall beskattningen ske antingen i tjänst eller kapital. Enligt huvudregeln skall försäljning av egendom där vinsten i huvudsak uppkommit genom den skatteskyldiges arbetsinsats eller som inköpts i syfte att bearbetas av den skatteskyldige beskattas som tjänst. Annars skall försäljningen beskattas som kapital.