Upphovsrätten tillfaller den fysiska personen som är skaparen av verket. Denna upphovsrätt kan dock överlåtas helt eller delvis till en fysisk eller juridisk person. Förvärvaren av upphovsrätten kan göra det som upphovsmannen och förvärvaren har avtalat om. Upphovsmannen avsäger sig i sin tur äganderätten, eller möjligen delar av den, till förvärvaren.
Upphovsrätten är uppdelad i en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Det är endast den ekonomiska rätten som kan överföras till någon annan. Den ekonomiska rätten innebär att man som ägare av rättigheterna till ett verk kan sprida det vidare genom exemplarframställning, offentliggörande av verket och att man kan ta betalt för detta. Ett exempel på detta är om du har skrivit en bok och trycker upp den i flera exemplar och sedan har dessa exemplar ute i handeln till försäljning.
Den ideella rätten, även kallad kränkningsrätten, kan inte överföras till en förvärvare. Detta innebär att även om upphovsmannen har överlåtit sin ekonomiska rätt till någon annan så har den ursprungliga skaparen ändå rätt att inte behöva se sitt verk kränkt i något sammanhang som de inte samtycker till och rätten att bli namngiven som skaparen av verket. Men den ideella rätten är ändå begränsad till den omfattningen att det måste angå upphovsmannen på något vis. Man kan i viss omfattning avtala bort den ideella delen, på grund av att det blir väldigt opraktisk ifall upphovsmannen skulle komma med protester när verket redan har använts i något sammanhang. Till exempel om man har målat en tavla och säljer denna vidare och den sedan ställs ut på en utställning. Man kan inte använda eller ställa ut tavlan var som helst, om detta på något sätt kränker den som har målat den. Den ideella rättens överlåtbarhet är däremot inte gällande när det gäller datorprogram. Med andra ord går ett datorprograms både ekonomiska och ideella rätt över till den som förvärvar det, vilket ofta är en arbetsgivare.
Upphovsrätten till ett verk kan överlåtas på ett flertal sätt. Som tidigare har nämnts kan det ske genom försäljning, men också genom ett annat slags avtal. Detta är vanligt när det gäller exempelvis musik, då man ofta är ansluten till någon organisation som tar tillvara på ens ekonomiska rätt genom att ta betalt genom licenser.
Den som har förvärvat verket kan inte förändra eller göra vad som helst med verket om de inte har avtalat om det. Det innebär att om du har köpt en exemplarframställning av en bok så har du rätten att läsa och göra vad du vill med den för privatbruk, men du kan till exempel inte kopiera och börja sälja egna kopior av den. Med andra ord kan du inte utnyttja verket på vilket sätt som helst. Du har rätt att göra det om du köper hela den ekonomiska rätten till boken, men inte ett enstaka exemplar av den.
Nyttjandet av ett verks upphovsrätt sker ofta i form av licensiering. Upphovsmannen behåller äganderätten, men ger tillstånd till andra att nyttja verket på olika sätt. Licensiering kan ske på olika sätt. Ibland kan det röra sig om en exklusiv licens, som innebär att den som har åtagit sig licensen har ensamrätten till verket och kan därmed förhindra andra att använda verket. Man kan även förvärva en icke-exklusiv licens, som betyder att flera tillåts utnyttja verket på samma sätt.
En upphovsrätt kan inte utmätas, detta beror på att den är speciell i sin karaktär. Det spelar ingen roll om det är den ursprungliga upphovsmannen som innehar upphovsrätten eller om den har övergått till arvingar, genom giftorätt eller testamente.
Överlåtelse av en upphovsrätt behöver inte vara i någon speciell form för att vara giltig. Med andra ord så kan ett muntligt avtal vara giltigt. Däremot kan det vara svårt att veta vad som verkligen gäller om man inte skriver ner avtalet på ett papper. Det kan därför vara bra att formulera vad man vill att överlåtelsen skall innefatta eller inte.