Digital Rights Management


Innan digitaliseringen hade fått sin fulla genomslagskraft var det mycket enkelt: skivor och kassetter köptes. Konsumenterna blev ägare till dessa och kunde i princip göra lite som de ville med sin ägodel, dvs. kopiera, spela upp hur många gånger de önskade och så vidare. Men i och med den digitala utvecklingen så var det inte längre lika enkelt att ta tillvara på upphovsmännens rättigheter. Kopieringen och spridningen blev mycket mer omfattande på grund av ny teknik och framförallt internet och därför var man tvungen att hitta ett sätt att begränsa användningen av upphovsmännens verk.

Digital Rights Management (DRM) handlar om att förvalta användningen av verk i digital form. Förenklat kan man säga att det handlar om att skydda upphovsmän från att få sina verk kopierade – ett digitalt kopieringsskydd. Något som är högaktuellt med tanke på hur lätt det är att sprida verk på internet. DRM syftar till att skydda digitala verk genom organisatoriska, tekniska och flera andra hjälpmedel. Det är system för att kunna kontrollera verken och hålla rättigheterna intakta. Man vill med andra ord skydda upphovsrätten från att kränkas. Man har möjligheten att bestämma exakt hur användningen får ske och om den ska vara tidsbegränsad, till exempel som med filmer som beställs on-demand och bara kan ses där och då.

Området går under fler olika namn, förutom DRM kan det bland annat kallas Electronic Rights Management (ERM). Det skiljer mellan digitala rättigheter, som behandlar digitala verk och definitionen av dem, och digital förvaltning av rättigheter, som syftar på genomförandet av användningspolicyn av verken.

Upphovsrätten syftar till att skydda de rättigheter som följer om man skapar ett verk. Upphovsmannen har en ekonomisk och ideell rätt till sitt verk. De första innebär att man har rätt att nyttja sitt verk och sprida det vidare. Den senare innebär att man har rätt att bli omnämnd som skapare av verket och rätt att inte få det kränkt. Det skulle antagligen inte vara lika aktuellt att vilja skapa, om vem som helst skulle kunna vinna på det.

DRM används av leverantörer av till exempel musik och film på internet. DRM är då till för att styra hur filerna används och hur man kan hämta hem dem. Det kan röra sig om huruvida man får spela upp filen på datorn (uppspelningsrättigheter), om man får synkronisera den till en annan komponent (synkroniseringsrättighet) eller får bränna ner den till en CD (bränningsrättigheter). Dessa rättigheter kan också begränsas, till exempel att du bara får använda ljudfilen och spela upp den ett visst antal gånger.

DRM-systemet finns integrerat i många olika slags medier, det kan röra sig om filer med musik och filmer som licensieras ut online på nätet till fysiska exemplar av cd-skivor och dvd: er. Man använder sig av flera olika tekniker för att styra vilken användning DRM: et tillåter. Man kan koda information som gör att man som konsument endast får tag på innehållet om man har en så kallad ”nyckel”. En nyckel kan vara en DVD-spelare för att kunna se filmen. Markering innebär att man bifogar information om huruvida verket är kopieringsskyddat, hur användningen får gå till och vem som är rättsinnehavare.

Det är även vanligt att man genom DRM-systemet begränsar användningen till att bara kunna användas i ett specifikt format. Som en nedladdning i Windows-format, som sedan inte kan spelas upp i ett annat uppspelningsprogram som till exempel Itunes. Detta är vanligt när man laddar ned musik och de kodar den genom att bestämma formatet och därmed även fastställa vilka anordningar de kan spelas upp i.

I ett rättsligt sammanhang skiljer man mellan offline- och online-material. Offline-verk är sådant som man köper fysiskt, till exempel en bok. Du kan göra det mest du vill med den, förutom att kopiera och sälja de kopierade exemplaren vidare. När det kommer till online-material, som är verk i digital form, så kan man detaljreglera exakt vad man kan göra och inte göra. Det går inte att kringgå detta rättighetsskydd, till skillnad från undantagen som finns för material offline, till exempel om man kopierar delar av en bok för användning i undervisningsändamål eller om man citerar ett verk.

Bläddra bland juridiska artiklar