Upphovsrätten reglerar upphovsmännens rättigheter. En upphovsman kan bland annat vara en konstnär, författare, låtskrivare eller någon annan skapare. Skyddet för deras verk uppstår formlöst då verket är skapat, det behövs med andra ord ingen registrering. Upphovsrätten gäller till 70 år efter upphovsmannens död. Detta innebär att upphovsrätten kan ärvas och förvärvas. Till detta rättsområde finns det även fler närstående rättigheter som ger skydd för bland annat utövande konstnärer, producenter och radio- och TV-företag. Dessa ges ett upphovsrättsligt skydd trots att de inte klassas som ett verk per se.
Vad räknas som ett verk?
De verk som skyddas är litterära och konstnärliga verk. Det kan röra sig om filmverk, musikaliska verk, konst, fotografier, litteratur och andra framställningar i tal och skrift. Det gäller även för brukskonst och alla verk som tillkommit av ett personligt uttryck. Hur skapandet har gått till är oväsentligt till den gränsen att det inte har varit ett mekaniskt skapande, utan en originell idé står bakom verket.
Kraven för att ett verk skall skyddas
Upphovsmannen måste ha skapat sitt alster genom sitt eget intellektuella skapande för att det ska klassas som ett verk och därmed skyddas av upphovsrättslagen. Verket ska ha en så pass personlig prägel att det är omöjligt att en annan person skulle ha skapat något exakt likadant. Detta kallas dubbelskapande-kriteriet. Verket måste även ha nått en slags verkshöjd. Med det menar man att det ska finnas en originalitet i det skapade. Enkla alster som bara har återgett en nyhet eller liknande klarar inte detta kriterium.
Vad i verket är det som egentligen skyddas?
Idén bakom verket innehar inget skydd, utan det är själva verket i sig, den konkreta utformningen, som innehar ett skydd. Ritar du en blomma och säljer den som ett konstverk så kan du få upphovsrätt för den. Ritar en annan person också en tavla med en blomma på så betyder inte det per automatik att den inkräktar på din upphovsrätt.
Upphovsmannens rättigheter
Upphovsrätten handskas med två typer av rättigheter. Den ena är den ekonomiska rätten, som ger upphovsmannen rätt till ersättningen för all exemplarframställning av verket och rätten att gör det tillgängligt för allmänheten. Det går att göra verket tillgängligt för allmänheten på fyra olika sätt: Det första som kan ske är att man kan göra en överföring till allmänheten. Detta innebär att man gör det tillgängligt till en annan plats än där det framförs, till exempel genom en tv-sändning eller streaming på en internetsida. Sen kan man göra verket tillgängligt genom ett offentligt framförande. Detta sker ofta på en scen, till exempel en konsert eller teaterpjäs. Ett tredje sätt är att ordna en offentlig visning, vilket innebär att ett fysiskt exemplar ställs ut för allmänheten att beskåda, som en konstutställning. Det sista alternativet kallas spridning till allmänheten och det är när verket finns till uthyrning, utlåning eller försäljning.
Den andra rätten är den ideella rätten, som även kallas respekträtten. Den innebär att upphovsmannen ska respekteras när verket uppträder i olika sammanhang. Den ideella rätten ger även upphovsmannen rätten att bli namngiven som verkets skapare. Följerätten innebär att upphovsmannen har rätt till ersättning ifall ett verk som har överlåtits i sin tur säljs vidare, om upphovsrätten fortfarande är giltig.