Upphovsrätten är en mänsklig fri- och rättighet. Upphovsrätten innebär i stora drag att den som har framställt ett verk har rätten till det. Det kan röra sig om litterära och konstnärliga verk som musikstycken, böcker eller konst. Denna rättighet uppstår så fort verket har skapats och skyddet kan vara så länge som 70 år efter det att den som skapat verket har avlidit.
Vad är syftet med upphovsrätt?
Anledningen till att upphovsrätten ens finns är att den som skapat något skall kunna skydda det från att andra kopierar det de gör. Upphovsrätten ger dem även en chans att försörja sig på det som har skapats. Utan denna rätt finns det samtidigt också en risk för att upphovsmannen inte kommer att vilja dela med sig av sina alster till allmänheten.
Den ekonomiska rätten
Man kan säga att upphovsrätten är uppdelad i två delar. Den ena är den ekonomiska rätten och den andra är den ideella rätten. Ekonomisk rätt har upphovsmannen i den meningen att de fritt kan förfoga över sina verk och bestämma huruvida de gör dem tillgängliga för allmänheten och bestämma över exemplarframställningen av dem. Att göra den tillgängliga för allmänheten innebär att verket i någon form visas offentligt. Exemplarframställning kan ske med vilken metod och i vilken form som helst. Till exempel om en bild skannas in i datorn har upphovsmannen lika mycket förfoganderätt över det exemplaret som originalet, eftersom upphovsrätten gäller verket i både originalskick och i ändrad form. Rättigheten möjliggör att upphovsmannen kan dra ekonomisk lönsamhet från det den har skapat samtidigt som den får bestämma om någon annan får använda verket och i sådana fall hur verket får användas. Denna del av rättigheterna kan upphovsmannen överlåta om den vill det. Då får den som har verket till sitt förfogande i sin tur möjligheten att tjäna pengar på det och fritt framställa fler exemplar.
Den ideella rätten
Den ideella rätten går inte att överlåta, men den kan avsägas. Den innebär att upphovsmannen, oavsett vad som händer, alltid har rätt att bli namngiven som upphovsmakare av verket. Den innebär även att man måste respektera upphovsmannen. Med respekt menar man att man inte kan kränka upphovsmannen genom att till exempel ställa ut verket var som helst eller använda verket på alla sätt, utan att få ett samtycke från upphovsmannen. Skulle man däremot göra en parodi behöver inte något samtycke inhämtas.
Undantag
Exemplarframställning inskränker på upphovsmannens rättigheter. Detta innebär att man under vissa omständigheter har rätt att göra kopior utan något godkännande från upphovsmannen för eget privat bruk. Man har även rätt att till viss del citera litterära verk.
I fråga om en inskränkning i någons rätt är rättfärdigad går man efter en avvägning av de olika intressena på spel, dels upphovsmannens men också det allmännas och den enskildas. Det finns tre olika bedömningsgrunder som man ser på. Först avser det att inskränkningen måste vara tydligt definierad, d.v.s. att regeln inte kan vara alltför generellt skriven. För det andra kräver man att inskränkningen inte strider mot det som ses som normalt nyttjande av själva verket, med det menar man att kunna bland annat utnyttja sin ekonomiska rätt för verket. Det sista kriteriet som föreskrivs är att inskränkningen inte får hindra upphovsinnehavarens andra lagstadgade intressen.