Verkshöjdsbegreppet blir relevant ifråga om huruvida ett verk är skyddat av upphovsrätten. Kontentan är att verket måste gå att särskilja från andra verk. Man bedömer då originaliteten och särprägeln av alstret. En annan bedömningsgrund för att avgöra ifall alstret har verkshöjd är dubbelskapandekriteriet. Detta kriterium innebär att en annan person inte kan ha skapat ett likadant verk som du utan att ha haft någon kännedom om det.
Innebörden av begreppet
Den exakta innebörden av verkshöjdsbegreppet är det svårt att fastställa. Olika definitioner har gjorts av juridiskt kunniga personer och domstolarna. Det beskrivs bland annat som ett verk som är originellt i förhållande till andra verk som är av samma slag. Det har även beskrivits som en typ av skaparkraft som uppträder i samband med skapandet av verket. Det finns ett flertal krav som man tar i beaktande vid en bedömning om verket har uppnått verkshöjd: Att det är självständigt och individuellt skapat, att det är en nyhet och till sist att det är originellt. Vad man däremot har fastställt är att en rent mekanisk produkt inte kan uppnå någon verkshöjd. Man kan även utläsa att det krävs att verket är skapat av en upphovsman; alltså en människa. Därav kan inte något som har skapats av naturen själv eller av ett djur få upphovsrätt. Att vara vid sina sinnens fulla bruk är inget krav, inte heller att man skall ha varit medveten vid själva skapandet. Detta innebär däremot inte att ett skydd uppstår ifall något uppkommer av en ren slump.
Självständighet
Självständighetskriteriet är också svårdefinierat, men kan ses i ljuset av bearbetningen av ett verk. Verket ska vara oberoende av ett originalverks upphovsrätt. Det kan med andra ord inte vara en efterbildning av någon annans verk eller ta allt för stor inspiration från ett existerande alster.
Individualitet
Att verket anses ha en individuell prägel innebär att upphovsmannen då har satt sin egna personliga prägel på verket. Detta innebär även att det borde vara omöjligt för en annan person att kunna skapa ett likadant verk, eftersom det är så pass individuellt. Vid bedömningen av detta kriterium kan man granska konstnärens syfte och konstnärliga bakgrund.
Skapandekriteriet
Vid bedömningen av om något uppnår verkshöjd har man också lagt vikt vid själva skapandet. Man anser att själva skyddet uppstår genom att ett resultat har skapats. Vad som är ett skapande får bedömas från situation till situation. Man har även beskrivit det som ett slags andligt skapande. Vad de menar med det går bara att spekulera i, men det kan röra sig om att det är något som upphovsmannen har skapat genom sitt egna intellekt.
Originaliteten
Det går att tolka detta kriterium på fler olika sätt. Å ena sidan kan det röra sig om något som kan ses som ett nyhetskrav, att det skapats utan att vara beroende av ett annat verk. Men det kan även betyda att verket på något sätt har alldeles särskilda karaktärsdrag, som är resultatet av skaparens kreativitet. Man kan mer eller mindre sammanfatta det i att verket skall vara något unik, säreget, ovanligt och speciellt. Det ska inte vara en upprepning av något utan vara ett resultat av kreativitet.
Andra bedömningsfaktorer
Man anser att verket ska vara en nyhet på marknaden. Man kan se nyhetskravet som att upphovsmannen till ett verk är först med att offentliggöra verket. Ett annat synsätt kan vara att nyhetskravet ses utifrån upphovsmannens ögon, att det är nytt för honom eftersom det är en produkt av hans skapande insatts. Detta innebär att man på något sätt måste visa att upphovsmannen inte har inspirerats av något tidigare verk. Andra faktorer som kan vara intressanta för bedömningen kan vara verkets syfte och kvaliteten av det.