Upphovsrätt för brukskonst är skyddad genom lag benämnt som alster av brukskonst. Det krävs inget speciellt för att skyddet ska uppstå, utan det gör det automatisk när verket är skapat. Brukskonst innefattar många olika saker som till exempel: Design, mode, möbler, porslin, smide, hushållsapparater och såvidare. Mycket av det som vi använder i våra vardagsliv klassas med andra ord som brukskonst under upphovsrätten. Skillnad mellan vanlig konst och brukskonst är egentligen att det man ofta benämner som konst inte fyller någon speciell funktion, utan är ofta bara är skapat för ett estetiskt syfte. Brukskonst är, precis som det låter, konst som brukas. Denna typ av alster kan även omfattas av skydd genom mönsterrätten. Man kan med andra ord ha dubbelt skydd enligt svensk lag. Denna rättighet går hand i hand med konkurrensen på marknaden, eftersom en ensamrätt inskränker på konkurrenternas chans att faktiskt konkurrera i vissa fall.
Dubbelskapande-kriteriet
Om något är producerat som en produkt av de förutsättningar som finns så kan de inte omfattas av något upphovsrättsligt skydd. Exempelvis om något bara är återgivet, men utan någon riktig idé eller kreativitet bakom. Det måste vara särpräglat och så pass självständigt att det skulle vara en omöjlighet att det hade blivit skapat av någon annan. Det är ett dubbelskapande-kriterium som oftast används för att bedöma hur stort skydd ett verk har.
Skyddets omfattning
Problemet med just brukskonst är att den tekniska funktionen och det estetiska är tätt sammanknutna. Det gäller att beakta båda dessa delar parallellt, så att inte formskyddet i sig står i vägen för den funktionella delen av produkten. Visserligen kan den funktionella delen vara skyddad av patent. Vad som inte går att skydda är de olika teknikerna som har skapat verket, man kan heller inte skydda stilen som den gjordes i eller ta till vara på om något är fult eller vackert. Det är konstnärligheten av ett alster som är brännpunkten. Huvudprincipen som gäller är att ju mer originell brukskonsten anses vara, ju större skydd kommer det omfattas av. Skyddet är till för att skydda mot att konkurrenter efterbildar upphovsmannens alster.
Bedömning av upphovsrätten
Copyrightsymbolen som man ser på vissa saker har ingen direkt betydelse i Sverige. Utomlands kan det innebära att ett verk är skyddat. Domstolen och Svensk Forms Opinionsnämnd är de som kan avgöra ifall något omfattas av upphovsrätten för brukskonst. Frågor rörande hur stort skydd man har och under vilket immaterialrättsligt skydd ett alster faller in uppkommer oftast bara ifall det blir en tvist. Svensk Forms Opinionsnämnd består av ett flertal olika sakkunniga personer som kan lämna ett utlåtande över vad de anser om bruksföremålet. Dessa uttalanden kan ha en positiv inverkan i en domstol, även om domstolen egentligen inte är bunden att gå efter vad nämnden anser.
Undantag
Alster som har framställts genom mekaniskt tillvägagångssätt eller verk som bara är en kopia av tidigare alster är inte omfattade av ett upphovsrättsligt skydd. För att brukskonsten skall anses omfattas av skyddet fordras det att det först och främst att det är originellt och självständigt. Det krävs även att alstret är summan av ett individuellt och andligt skapande.