Europeiska unionens ekonomiska och sociala kommitté


Europeiska unionens ekonomiska och sociala kommitté (hädanefter EESK) utgör ett av unionens rådgivande organ. EESK består av ledamöter som företräder olika intressegrupper inom EU:s medlemsländer. Att organet heter EU:s ekonomiska och sociala kommitté kan tyckas tämligen vagt och intetsägande. Detta kan förklaras med att vid inrättandet av EESK år 1957 så stadgades i ett av unionens grundfördrag, Romfördraget, att EESK skulle bestå av företrädare för olika grupper inom det ekonomiska och sociala livet. Stadgandet i Nicefördraget, som är ett av EU:s ändringsfördrag, hade en något tydligare formulering. EESK skulle bestå av företrädare för de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället.

Man kan i sammanhanget fråga sig vad det organiserade civila samhället är för något. Hur skiljer det sig från det övriga civila samhället? Det organiserade civila samhället består helt enkelt av olika intressegrupper, som har förenat sig för att få en större möjlighet att driva igenom sina intressen. Dessa intressen bygger på vad man anser vara medlemmarnas kollektiva bästa. Inom EESK delar man in intressegrupperingarna i tre olika kategorier: arbetsgivare, arbetstagare och övriga grupper. Vad som ingår i respektive kategori berör vi nedan.

Sammanlagt finns det 344 ledamöter som företräder de tre intressekategorierna. Ledamöterna kommer från samtliga 27 medlemsländer, men är inte folkvalda. Utnämningsprocessen sker istället på följande sätt. Varje medlemslands regering nominerar ett antal kandidater. Sveriges regering nominerar tolv stycken ledamöter till EESK. Sedan är det unionens ministerråd som gör själva tillsättningen utifrån nomineringarna. Ministerrådet måste däremot höra med kommissionen innan ett beslut fattas. Ledamöterna väljs för en mandatperiod på fem år, där det är möjligt att förnya mandatperioden. Det är viktigt att påpeka att även om det är regeringarna som nominerar ledamöterna, så skall ledamöternas arbete vara oavhängigt. Ledamöterna får inte ta emot några instruktioner, utan är skyldiga att agera utifrån unionens allmänna bästa.

Som nämndes ovan, så finns det tre kategorier av intressegrupperingar inom EESK. Den första kategorin består av arbetsgivare. Där finns företrädare från bland annat industri, handel, finans inom såväl offentlig som privat sektor. I den andra kategorin som företräder arbetstagarna finner vi de nationella fackliga organisationerna, såsom TCO, SACO och LO. Den tredje kategorin består av övriga grupper. I den finns företrädare för bland andra konsumenter, miljöorganisationer, jordbrukare, små- och medelstora företag, frivilligorganisationer m.fl. Som vi kan se av indelningen, är det alltså fullt möjligt att en medborgare omfattas av flera intressegrupper.

Vad gäller EESK:s huvudsakliga uppgift, så är det att lämna expertutlåtanden till kommissionen, parlamentet och rådet i frågor som berör någon av intressegrupperna. Det kan ibland vara obligatoriskt att be EESK komma med ett expertutlåtande innan ett förslag till lagstiftning antas. EESK kan, utan att ha blivit tillfrågad av kommissionen, rådet eller parlamentet, presentera ett yttrande eller ett förberedande yttrande på eget initiativ. Yttrandena arbetar EESK fram i följande sex facksektioner med representanter från varje intressekategori:

- Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället,
- Inre marknaden, produktion och konsumtion,
- Yttre förbindelser,
- Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö,
- Ekonomiska och monetära unionen och ekonomisk och social sammanhållning samt
- Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna.

Bläddra bland juridiska artiklar