Det normala är att varor och tjänster som omsätts inom näringsverksamhet säljs mot marknadsmässig ersättning. Det finns dock situationer då marknadsmässig ersättning inte erhålls för en överlåtelse av en vara eller tjänst. Det kan vara fråga om många olika situationer, som till exempel då den som bedriver verksamheten tillgodogör sig tillgångar eller tjänster för sin egen räkning, då företag överlåter tillgångar till andra företag inom samma koncern eller då vissa kunder får köpa varor till ett lägre pris än normalt. Eftersom sådana förfaranden kan användas för att kringgå beskattning gäller som huvudregel att uttag av detta slag ska beskattas som om varan eller tjänsten istället hade överlåtits mot marknadsmässig ersättning.
Ett uttag i näringsverksamhet föreligger generellt om den skattskyldige, för eget bruk, tillgodogör sig tillgångar från näringsverksamheten eller för över tillgångarna till annan näringsverksamhet. Vidare föreligger uttag om tillgångar överlåts utan ersättning eller mot en ersättning som inte motsvarar marknadsvärdet. Dock är det inte fråga om uttag om en sådan överlåtelse är affärsmässigt motiverad. Vad som krävs för att överlåtelsen ska vara affärsmässigt motiverad varierar från fall till fall men det handlar framförallt om att det ska finnas ett bakomliggande, affärsmässigt, syfte med överlåtelsen. Att uppnå skattefördelar genom att flytta obeskattade resurser mellan företag är inte ett sådant affärsmässigt syfte. Om ett företag till exempel skänker bort en vara till en kändis i reklamsyfte kan detta förfarande däremot vara affärsmässigt motiverat och föranleder i sådana fall inte uttagsbeskattning trots att företaget inte erhållit någon marknadsmässig ersättning för produkten.
Ett uttag kan avse både tjänster och varor. Dock krävs att värdet av en tjänst är mer än ringa för att uttagsbeskattning ska bli aktuellt då en tjänst utförs. Som exempel på fall där uttagsbeskattning har skett i praxis kan nämnas ett fall där en byggmästare skänkte bort fastigheter som utgjorde lagertillgångar (d.v.s. tillgångar som var till för att omsättas i verksamheten). I ett annat fall uttagsbeskattades en yrkesmässig författare för värdet av upphovsrätten till en bok. Författaren hade nämligen för avsikt att ge upphovsrätten till sina barn som en gåva. Slutligen kan nämnas ett fall där en näringsidkare vid bodelning gav den andra maken tillgångar ur näringsverksamheten, skattepliktigt uttag ansågs föreligga.
Om ett uttag har skett ska uttaget beskattas som om tillgången istället hade avyttrats till marknadsvärdet. Med avyttring menas försäljning, byte eller liknande förfogande över en tillgång. Marknadsvärdet anses uppgå till det pris som näringsidkaren hade fått om näringsidkaren hade bjudit ut varan eller tjänsten på marknaden under vanliga villkor. Det är således det pris som någon annan kan antas vara villig att betala för tillgången som utgör marknadsvärdet. För det fall näringsidkaren har överlåtit något som näringsidkaren normalt säljer ska varans vanliga försäljningspris tillämpas för bestämmande av marknadsvärdet. Dock är avsikten inte att grossistpriser ska tillämpas, varför priset bör anses vara vad en konsument hade fått betala för varan. Vidare gäller att beskattning ska ske med utgångspunkt i varans, eller tjänstens, värde då den uttogs.
Vidare gäller bestämmelserna om uttagsbeskattning endast vid uttag av tillgångar ur näringsverksamhet. För en juridisk person innebär detta att alla tillgångar omfattas. För en enskild näringsidkare gäller däremot att uttagsbeskattningen endast omfattar sådana tillgångar där ersättningen vid en avyttring ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet. Man måste här skilja tillgångar i näringsverksamhet från sådana tillgångar som beskattas inom inkomstslagen kapital och tjänst. Vidare finns vissa undantag från uttagsbeskattningen. Det viktigaste undantaget gäller då det är fråga om företagsomstruktureringar och liknande, eftersom det då istället är fråga om en underprisöverlåtelse. Underprisöverlåtelser ska oftast inte beskattas enligt reglerna om uttag utan behandlas enligt egna regler.
Uttagsbestämmelserna omfattar, som nämnts ovan, även uttag av tjänst ur näringsverksamhet förutsatt att värdet av tjänsten är mer än ringa. Som exempel på när uttag av tjänst är aktuellt är när en fastighet hyrs ut utan marknadsmässig ersättning. Dock kan det ibland vara svårt att veta var gränsen går för vad som ska beskattas som uttag av tjänst. Rent allmänt gäller att för en näringsidkare som, för egen räkning, använder sitt yrkeskunnande vid sidan om sin näringsverksamhet ska uttagsbeskattning inte uppkomma. Detta gäller även om sådant arbete skulle utföras åt någon annan utan ersättning. Som exempel kan nämnas att om en tandläkare skulle hjälpa en vän med att svara på frågor om tandhygien är det inte fråga om uttagsbeskattning, trots att tandläkaren egentligen har utfört en tjänst som i en annan situation hade varit skattepliktig.