Reglerna om utdelning på kvalificerade andelar kallas ofta 3:12-reglerna, då de tidigare fanns att hitta just där i skattelagstiftningen. Numera är de flyttade men om någon använder uttrycket handlar det alltså om just kvalificerade andelar. Här kommer grunddragen för reglerna kring utdelning på kvalificerade andelar att dras upp. Dessa kan vara lite knepiga att sätta sig in i, men inte desto mindre kan de vara mycket viktiga för de som är berörda.
Skatt på utdelning på kvalificerade andelar i så kallade fåmansföretag är endast 20 procent. Ett fåmansföretag är, enkelt förklarat, ett företag där högst fyra delägare äger andelar som motsvarar mer än hälften av rösterna för alla företagets andelar. Ett fåmansföretag kan inte finnas på börsen. Vidare är en andel kvalificerad endast om det finns särskilda skäl, om det är så att en utomstående äger betydande del i företaget och har rätt till utdelning. En kvalificerad andel är en andel i ett sådant fåmansföretag, om ägaren till andelen eller en närstående till denne antingen under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren i betydande omfattning varit verksam i företaget. Verksam i betydande omfattning är man, mycket förenklat, om det arbete man gör är viktigt för den vinst företaget gör. Att arbeta heltid i företaget är inte ett krav. Bedömningen är svår att generalisera ytterligare, utan en bedömning får göras från fall till fall. Det är inte ens helt säkert att en verkställande direktör alltid kommer att anses ha varit verksam i betydande omfattning.
Anses man ändå äga en kvalificerad andel i ett fåmansföretag så kan man tillämpa reglerna på den utdelning man får från företaget. Man får dock ändå inte ta ut hur mycket utdelning som helst. Det finns ett gränsbelopp för detta, som grundas både på tre faktorer:
Ett slags schablonbelopp som bygger på inkomstbasbeloppet och statslåneräntan och därför inte kommer att variera från företag till företag.
Om man har möjlighet, ett sparat belopp. Detta kan man använda om man under föregående år har tagit ut mindre utdelning än gränsbeloppet tillåter.
Ett lönebaserat utrymme som är baserat på hur mycket lön företaget har betalat ut.
Det lönebaserade utrymmet kommer förstås att variera kraftigt beroende på antalet anställda och så vidare. För att få räkna med detta krävs att de aktiva delägarna tagit ut lön som är det lägsta av antingen 10 inkomstbasbelopp eller ett belopp som motsvarar sex inkomstbasbelopp plus fem procent av de sammanlagda löner företaget betalat ut. Det lönebaserade utrymmet räknas sedan som en fjärdedel av de sammanlagda löner som betalas ut plus en fjärdedel av det löneunderlag som överstiger ett belopp på 60 inkomstbasbelopp och uppåt.
Utdelning som betalas ut upp till gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Överstigande belopp kommer istället att räknas som lön, varför skattesatsen kommer att bli betydligt högre. Det går därför inte att nog betona hur stor påverkan dessa regler kan ha för delägare i sådana här företag. Tar man som exempel en ägare till en större ICA-butik, som ofta kan drivas just som ett fåmansföretag med få delägare och där man har en stor mängd anställda, kan en delägare ta ut stora belopp som utdelning. Skillnaden mellan att ta ut en stor del som lön och betala 57 procent skatt på denna eller att istället ta ut pengar som utdelning och betala 20 procent är förstås ansenlig. Det är därför att rekommendera att man söker juridisk hjälp för att hitta den mest förmånliga lösningen.