Aktiebolaget är en förhållandevis vanlig bolagsform i det moderna Sverige, det finns faktiskt drygt 300 000 stycken registrerade aktiebolag här i landet. Att ha ett aktiebolag medför juridiska spörsmål av olika karaktär och tätt knutet till de skatterättsliga frågorna hör även regler gällande redovisning och bokföring. I den mån det går kommer därför de reglerna att behandlas tillsammans. Ansatsen nedan är att ge en grov bild av de skatterättsliga frågor som kan aktualiseras för aktiebolag av olika storlek.
Inledningsvis är det viktigt att notera att ett aktiebolags inkomster undantagslöst hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet och att all inkomst ses som intjänad i en och samma verksamhet. Följderna av detta är till att börja med att bolagens olika inkomster kommer att hänföras till samma beskattningsperiod och att de måste redovisa kostnader och intäkter enligt så kallade bokföringsmässiga grunder. För det andra påverkar synsättet vilka möjligheter ett företag har att kvitta sina förluster. Här innebär principen om en verksamhet att företaget i princip alltid kommer att kunna kvitta förluster mot överskott nästa år. Ett viktigt undantag bör man dock uppmärksamma, det som gäller förluster bolaget har gjort på grund av delägarrätter (exempelvis aktier). Sådana förluster får endast kvittas mot vinster på delägarrätter. Detta kallas ibland för aktiefållan.
Ett ytterligare förhållande av intresse för många delägare i aktiebolag är reglerna som gäller uttag av medel ur ett aktiebolag, alltså när en fysisk delägare vill tillgodogöra sig eller använda företagets medel. Vinster i aktiebolag utsätts för ekonomisk dubbelbeskattning genom att bolagen först betalar 26,3 procent i statlig bolagsskatt och sedan betalar delägarna ungefär 30 procent i kapitalskatt när de får utdelning. Denna förhållandevis tunga skattebörda innebär att det inte är ovanligt att delägare försöker att få ut medel ur sina bolag på ett sätt som gör att dessa slipper kapitalskatten. Denna företeelse kallas förtäckt utdelning. Man bör komma ihåg att det rör sig om utdelning varje gång man som aktieägare tillgodogör sig tillgångar från sitt företag. Några exempel på när en sådan anses vara förtäckt, och således otillåten, är när ett företag låter en aktieägare köpa en av företagets tillgångar till ett pris under marknadsvärdet, eller om bolaget ger ett lån till en av sina ägare när denne är insolvent. Skulle aktieägaren dessutom vara aktiv i företaget som företagsledare ses istället sådana här överföringar som en förtäckt lön. Konsekvenserna av att ge en förtäckt utdelning gäller både bolaget och delägaren. Den tidigare kommer att få lägga till rabatten till sina inkomster och den senare kommer att få betala skatt på det belopp han tillgodogjort sig. Man talar här om uttagsbeskattning respektive utdelningsbeskattning.
Tre ytterligare områden förtjänar att nämnas i en summarisk överblick av aktiebolaget, nämligen vad som gäller när bolaget vill förvärva egna aktier, reglerna om förbjudna lån samt något om vad som gäller när aktieägarna vill skjuta in pengar i bolaget.
För köp av sina egna aktier, en internationellt sett förhållandevis utbredd trend hos stora företag i syfte att bland annat kunna dem som belöningar till anställda, gäller att endast publika bolag kan göra detta. Rent skatterättsligt innebär ett sådant återköp för den säljande parten att denne beskattas som vid övriga kapitalvinster.
Reglerna kring förbjudna lån är i mångt och mycket kopplade till de rent aktiebolagsrättsliga reglerna. Här skall endast nämnas att konsekvenserna av att ge ett förbjudet lån varierar beroende på vem som är mottagare. Skulle lånet ges till ett annat bolag kommer detta att beskattas som för inkomst av näringsverksamhet, medan ett förbjudet lån till en privatperson beskattas som inkomst av tjänst.
När ägarna pumpar in pengar i ett aktiebolag kan detta ske på två sätt. Bidraget kan antingen vara ovillkorat, i vilket fall ägaren inte kan återkräva dem, eller villkorat, i vilket fall ägaren kan få dem tillbaka. Vilken sorts avtal man väljer att sluta får konsekvenser för hur sådana återbetalningar skall bedömas. Vad gäller ägaren kan sådana bidrag dras av som kostnad, om denne senare säljer andelar i företaget.